Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
HÖGEREXTREMISMEN I SKARABORG

Säpo: Avsikten är ta makten med väpnad kamp

Publicerat onsdag 11 maj 2016 kl 14.49
"De är relativt duktiga på att veta var lagstiftningens gränser går"
(4:16 min)
Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på SÄPOS avdeling för författningsskydd.
Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på säkerhetspolisens författningsskydd. Foto: Sveriges Radio

Vi har de senaste dagarna berättat om dagens högerextremism i Skaraborg, och i synnerhet Nordiska motståndsrörelsen. Frågan är hur realistiskt det är att deras revolutionsplaner blir verklighet.

När nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen marscherade i Borlänge på första maj fanns säkerhetspolisen på plats, inte minst för att studera och dokumentera de personer som deltog.

P4 Skaraborg har besökt Säpos högkvarter i Solna för att höra vad dom gör när det gäller den här typen av organisationer. Ahn-Za Hagström är chefsanalytiker för författningsskyddet där.

– Vårt uppdrag handlar om rikets säkerhet. Om brott som syftar till att ändra vårt demokratiska styrelseskick. Exakt hur vi gör det kan jag inte gå in på, men det handlar om informationsinhämtning, göra bedömningar och också att bistå polismyndigheten med den information vi har, säger Hagström.

Hur allvarligt ska man ta på det här som invånare? Behöver man vara rädd?

– Dom här aktörerna på den yttersta höger och vänsterkanten - de förespråkar och uppmanar till brott för att nå sina politiska syften. Det är naturligtvis allvarligt.

– Det vi tittar på det handlar om att bedöma deras avsikt och förmåga. Vad vill dom och vad kan dom.

Är det allvarligt nu då? Behöver man vara orolig?

– Det här är ju personer som förespråkar och uppmanar andra till att begå brott, och det gör de för att de vill påverka dels samhällsfunktioner men också enskilda individer. Det kan handlar om att förmå någon samhällsföreträdare att sluta engagera sig i en viss fråga, säger Ahn-Za Hagström.

Hon menar också att de aktiva i exempelvis Nordiska motståndsrörelsen är väldigt medvetna om att brott inte alltid behövs för att de ska uppnå sina mål.

– De är relativt duktiga på att veta var lagstiftningens gränser går. Man tar inte onödiga risker. De här aktörerna har ett relativt stort skrämselkapital. De behöver inte alltid begå brott för att påverka den de vill påverka.

Bedömer du i dag att de här organisationerna är ett hot mot demokratin?

– Inte i den bemärkelsen att vi bedömer att de har förmåga att genomföra sina avsikter i praktiken, det vill säga att ta makten med exempelvis väpnad kamp eller ändra vårt demokratiska statsskick. I den månen utgör de inget hot.

– Däremot kan de utgöra ett hot mot enskilda individer och i vissa sammanhang.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".