Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fakta: Komplikationer och studier kring frakturer

Publicerat lördag 19 november 2016 kl 12.33
Gipsat ben. Foto: Ingvar Karmhed/TT.

Här hittar du fakta kring hur många som opererats med Ilizarovmetoden på Skaraborgs sjukhus samt studier och fakta om vilka komplikationer som kan uppstå vid frakturer.

ILIZAROVOPERATIONER VID SKARABORGS SJUKHUS: 

 Läkaren som nu utreds uppger att han totalt har jag opererat 650 patienter med Ilizarov. "Det har huvudsakligen varit patienter med frakturer (cirka 76 %) men också korrektionsoperationer. Beträffande övre regioner så har antalet som utförts varit 32 på överarm, 10 på armbågen, 131 på handleden, 39 på lårbenet., 36 på underbenet, 102 på fot/fotleden. Under 2014 och 2015 utfördes Ilizarovmetoden på 43 patienter."

I den anmälan till IVO som rör 47 patienter ingår fall från 2008 och framåt. Flera av patienterna har tidigare opererats med en annan metod men reopererats med Ilizarov. De mest komplicerade frakturerna har uppkommit i samband med trafikolyckor och crossolyckor.

STUDIE AV KOMPLIKATIONER VID MÄRGSPIK PÅ UNDERBENSFRAKTUR: 

1998-2000 görs en analys av patienter som opererats med märgspik för att kartlägga komplikationer. Under denna period opererades 39 patienter vid Kärnsjukhuset i Skövde med märgspik i samband med underbensfraktur. 17 av dessa patienter fick komplikationer, visade resultatet. Åtta av dem fick reopereras, i tre av dessa fall blev det upprepade reoperationer.

Tolv frakturer uppkom i samband med trafikolyckor, två vid fall från byggnadsställningar. Övriga 25 var lågenergiskador; fjorton vid fall i samma plan, en vid fall i trappa, sju under fotbollspel, en under innebandyspel, en i samband med skridskoåkning och en patient hade misshandlats.

I två fall fick patient komplikationer i form av muskel- och nervsmärta.
I elva fall förekom komplikationer med implantatet.

Djupa infektioner uppkom hos fyra patienter. Det behövdes i samtliga fall omfattande kirurgi för att få infektionen att läka ut. Två av de fyra patienterna med djup infektion krävde uppborrning och ny märgspik efter 6 respektive 10,5 månader.

13 olika läkare var operatörer och analysen gjordes av två överläkare; Lars Nistor samt den läkare som nu är föremål för utredning.
Källa: Skaraborgs sjukhus

KOMPLIKATIONER VID FRAKTUR PÅ VUXNA:

Underbensfraktur
Normal läkningstid är 4-6 månader, men läkningstiden kan uppgå till mer än sex månader. Läkning med rotationsfelställning, felvinkling eller förkortning/förlängning ses relativt ofta, särskilt vid användande av märgspik vid splittrad fraktur.

Överarmsfraktur
Målsättningen med frakturbehandlingen är avhängig patientens funktionsnivå före skadan. En miniminivå av funktionskrav hos den äldre patientkategorin är att med den skadade armens hand kunna nå munnen, håret och kunna sköta sina toalettbestyr.
Flerfragmentsfrakturer medför nästan alltid rörlighetsinskränkning oavsett behandling.

Handledsfraktur
Inskränkt rörlighet i såväl hand som handled, armbåge och axel. Kan ses efter gipsbehandling och extern fixation.
Kvarstående felställning p g a inadekvat reposition och fixation och/eller alltför dålig skelettkvalitet kan leda till ledinkongruens med stelhet, smärtor, värk och tidig artrosutveckling.
Karpaltunnelsyndrom med domningar.
Senruptur beror sannolikt på dålig kärlförsörjning, eventuellt orsakad av lokal tryckökning. 

Knäledsfraktur

Om rätt val av behandlingsmetod görs för den enskilde patients behov kan i hög grad komplikationer till behandlingen undvikas. I sådana fall är prognosen god även om det vid de allvarligare frakturtyperna rör sig om en rehabiliteringstid på minst ett år. 

Tidiga komplikationer är kärl- och nervskador samt kompartentsyndrom. Postoperativ infektion är en fruktad komplikation efter plattfixation. Knäinstabilitet och tidig artrosutveckling förekommer också.

Källa: Frakturorganisationen AO Foundation
Författare Överläkare Michael Möller, Ortopedkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhus Mölndal
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet

Fotledsfraktur

Vid frakturer med stora förskjutningar är det fara för hudskador (nekros). Om frakturen är öppet finns det stor risk för infektion. Kraftig svullnad och högt inre tryck kan förhindra blodtillförseln och skada muskler och senor. Om frakturen läker dåligt kan det leda till en instabil fotled, kroniska smärtor och stelhet. Inflammation i leden på grund av slitage kan uppstå vid 20–40 % av alla fotledsfrakturer.

Källa: Medibas, kunskapsstöd för hälso- och sjukvård, chefredaktör Anna Nager, medicine doktor, specialist i allmänmedicin

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".