Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skillnad på vården i livets slutskede

Publicerat måndag 11 december 2006 kl 14.35
Sven Lusensky och Gunilla Hult-Backman som tagit fram Socialstyrelsens rapport

Det är stora brister i vården i livets slutskede, visar en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort. I var tredje kommun saknas möjlighet till avancerad vård i hemmet, och det har stor betydelse på vilken ort man bor på för att få en kvalificerad palliativ vård. Arjeplog och Arvidsjaurs kommuner lyfts fram som goda exempel i Socialstyrelsens rapport.

Det är stor skillnad på vilken palliativ vård, alltså vård i livets slutskede, som erbjuds i de olika kommunerna. Det handlar om hur landstingen fördelar resurserna och hur kompetensen bland personalen ser ut.

I 85 procent av kommunerna ges enklare vård, så kallad basal vård i hemmet av sjuksköterskor. I två tredjedelar av kommunerna erbjuds avancerad, mer regelbunden vård av läkare i hemmet.

Två av de kommuner som lyfts fram som positiva exempel är Arvidsjaur och Arjeplog.

I bedömingen har man inte bara tagit hänsyn till hur den döende personen tas om hand, utan inte minst hur de närstående som fyller en väldigt viktig funktion upplever vården.

Antita Edenholm , sjuksköterska på vårdcentralen i Arvidsjaur, är inte förvånad över att man uppmärksammas av Socialstyrelsen.

- Det är klart om de närstående upplever att vården inte ges under värdiga former på ett bra sätt påverkar det även den döende personen, säger Sven Lusensky till Ekot. Han har svarat för sammanställningen av rapporten.

I oktober behövde omkring 4 000 personer palliativ vård, 700 fick vård på speciella sjukhem eller avdelningar medan andra fick vård i hemmet. Men det är alltså på många platser som det saknas möjligheter till kvalificerad vård. Men det är inte någon större skillnad på stad och landsbygd.

- Det handlar ju väldigt mycket om eldsjälar. Det är människor som driver och tror på den här typen av vård och vill utveckla den vård som man kan ge i till exempel eget boende, säger Gunilla Hult-Backman på Socialstyrelsen, som är ordförande i utredningen.

I Socialstyrelsens rapport nämns Arjeplog och Arvidsjaurs kommuner som lysande exempel på en fungerande palliativ vård. Anita Edenholm på vårdcentralen, som jobbar aktivt med den här typen av vård, är inte förvånad över att man nämns som ett bra exempel:

- Nej vi har jobbat hårt och länge med den här typen av vård, men klart det är roligt att andra ser att vi gör ett bra jobb.

Just detta med att hitta eldsjälarna tror Anita Edenholm är viktigt för att vården ska bli bra:

- Att det blir bra här tror jag beror på två saker. Dels att vi samarbetar med kommunen, det blir aldrig diskussion om vem som ska vårda vem, alla får samma vård oavsett huvudman. Det andra är att hitta människorna inom vården som brinner för den här typen av vård, säger Anita Edenholm, som arbetar vid vårdcentralen i Arvidsjaur

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".