Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Laponiavargen får leva

Publicerat tisdag 29 oktober 2002 kl 12.01
Naturvårdsverket har beslutat att laponiavargen ska få leva. Länsstyrelsen får istället ökade resurser för att i samverkan med Sirges sameby förebygga skador. - Villkoren för skyddsjakt är inte uppfyllda, säger Björn Risinger, chef för naturresursavdelningen på Naturvårdsverket.
- Den här vargen har inte orsakat så allvarliga skador att skyddsjakt kan tillåtas. Vargen är genetiskt värdefull och bör få fortsatt möjlighet att vandra söderut för att bidra till att förnya vargstammen, säger Björn Risinger. Vargen har under större delen av året befunnit sig i ett område på lågfjället Ultevis intill Laponia världsarv där det är gott om älg och där vargar tidigare levt. Renarna lämnar den här trakten redan under november månad. Det är höstbetesland för Sirges sameby och därför befarades stora problem när renarna togs ner från sommarbetet på fjället i början av september. Men skadorna tycks inte ha blivit så stora. Länsstyrelsen har följt vargen genom pejling och sett att den hållit sig inom ett begränsat område. Däremot har länsstyrelsen inte dokumenterat vilka byten vargen tagit, eftersom man ansett att det är en fråga för rennäringen. Inte heller samebyn har dokumenterat skadorna, men uppger att såväl renar som samer är oroliga. - Vi förstår oron, men oro är inte tillräckligt skäl för skyddsjakt. Inom en månad kommer Sirges sameby att flytta ner sina renar till vinterbeteslandet och renarna vara borta från Ultevisfjället. Länsstyrelsen kommer att få extra medel för att bland annat underlätta flytten och förebygga skador, säger Björn Risinger. Naturvårdsverket avgör från fall till fall frågan om skyddsjakt på enskilda vargar, enligt bestämmelserna i jaktlagstiftningen och EU:s art- och habitatdirektiv. Tre tillstånd har getts på tio år och bara ett av dem har verkställts. Riksdagen sade i beslutet om sammanhållen rovdjurspolitik att skyddsjakt på varg bara kan ske i begränsad omfattning innan etappmålet för varg är nått. Målet är 20 årliga föryngringar, vilket motsvarar cirka 200 vargar. Idag finns ungefär hälften så många vargar. I år har 44 miljoner kronor avsatts för viltskadeersättning i renskötselområdet. Samebyar får ersättning för förekomst av rovdjur. Men ersättningen för varg är alltför låg, anser Naturvårdsverket, som planerar att skriva till regeringen och föreslå en höjning. Idag är ersättningen 50 000 kronor per varg. Fakta vargar i Sverige: Det finns i dag omkring 100 vargar i Sverige. Riksdagen har satt som etappmål att den skandinaviska vargstammen ska nedkomma med 20 nya kullar varje år. Det motsvarar en stam på ungefär 200 vargar. När etappmålet nåtts ska myndigheterna grundligt utvärdera vilka effekter som vargstammen haft på omgivningen. Därefter bestämmer regering och riksdag eventuellt ett nytt etappmål, eller beslutar om en miniminivå för vargstammen, något som finns för andra stora rovdjur. Naturvårdsverket har tre gånger sagt ja till skyddsjakt på vargar. Den första var vargen Ylva i Värmland som dödades 1992. I somras gav verket ett tidsbegränsat tillstånd att skjuta den så kallade Väsevargen i Värmland. Men tillståndet löpte ut utan att vargen skjutits och Naturvårdsverket har inte förlängt tillståndet. I början av oktober sade verket ja till skyddsjakt på en varg som dödat ett stort antal får i Norduppland. Tillståndet gäller till 15 november, men ännu har vargen inte fällts.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.