Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Guld för stora summor i Aitik

Publicerat torsdag 8 november 2007 kl 10.45
1 av 4
2 av 4
3 av 4
4 av 4
Peter Rickardsson.

Priset på guld har nått rekordnoteringar och är det högsta någonsin. I Bolidens koppargruva Aitik utanför Gällivare utvinns, förutom koppar, även en hel del guld. Trots att guldet utgör bara 2,3 ton per år av årsproduktionen på 18 miljoner ton, så handlar det om stora summor pengar. Men det finns inga planer på att öka guldbrytningen i Aitik.

– Vi styr inte den dagliga produktionen efter guldhalten. Däremot är vi jätteglada, stiger guldpriset så stiger våra intäkter också, säger Peter Rickardsson, platschef vid Aitik.

Guldpriset är rekordhögt. Enligt färska uppgifter är priset för ett kilo guld hela 170 000 kronor. Guld används till största delen för tillverkning av smycken och olika utsmyckningar. Trettio procent av världens guld används till komponenter i elektronisk utrustning som mobiltelefoner och datorer.

Boliden har säkrat dollarn mot värdeminskning och det kan förmodas att bolaget tjänar bra med pengar på de höga guldpriserna.

– Intäkterna ökar i Aitik, men vi har en masterplan som vi följer i gruvan och den ändrar vi inte på i onödan, säger han.

Trots höga priser på koppar, silver och guld så har Aitik tvingats till en lägre kopparproduktion sedan juli månad. Brytningsområdet i gruvan innehåller mycket kvarts som är hårt, vilket gör att berget blir svårt att mala och det tar längre tid. Och den färdiga produkten koppar som utvinns minskar. Peter Rickardsson igen.

– I de partier som vi har brutit under juli, augusti och september har innehållit mer pegmatit, det vill säga kvarts, som är hårt. När vi får in mycket sådant blir det svårt att anrika, det blir svårt att mala, den är hårdare och då är produktionen inte lika hög, förklarar han.

Pegmatit har en sammansättning som liknar granitens med stora mineralkristaller och är därför mycket hård, enligt Naturhistoriska riksmuseets hemsida.

Maritha Mossberg, SR Norrbotten
maritha.mossberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".