Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förening vill ha minoritetsspråk i Luleå

Publicerat onsdag 18 mars 2009 kl 10.40

Det borde bli möjligt att prata och skriva på finska i kontakt med myndigheterna även i Luleå kommun. De synpunkterna förs nu fram efter att ett utökat antal kommuner i landet från och med den 1 januari nästa år väntas få en skyldighet att bemöta sina kommunmedborgare på minoritetsspråken samiska och finska.

Ulla Posti är aktiv i föreningen Sverige-Finska Pensionärers Luleå avdelning, och enligt henne talar nära 7 000 invånare med finskt ursprung i kommunen sitt tydliga språk.

– Jag är besviken för Luleå kommun är inte med, och vi är många som är finskspråkiga här och meänkieli, säger Ulla Posti.

Enligt SCB:s statistik tillhör Luleå tio-i-topp-listan i landet när det gäller antalet kommuninnevånare som har finskt ursprung. Antingen genom att de själva är födda i Finland eller att den ena eller båda föräldrarna är det.

Luleå hade under förra året exakt 6 998 personer som tillhörde den här gruppen, vilket ger en niondeplats i hela riket räknat i antal sverige-finnar. Det faktiskt helt oräknat alla som också kan meänkieli och har rötterna i svenska Tornedalen.

Därför är det konstigt, menar den besvikna Luleåbon Ulla Posti, att Luleå inte är en av de flera nya kommuner i landet där det väntas bli möjligt för invånarna att kunna prata och skriva på finska i myndighetskontakter. Även Kalix är en kommun i länet som har en hög andel finskspråkiga, konstaterar hon.

Sedan den 1 april år 2000 finns den här möjligheten i fem Norrbottenskommuner. Det är Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå och Haparanda. Nu har regeringen alltså i en lagrådsremiss häromveckan föreslagit 18 nya kommuner. Alla i Mälardalen. Där ska kommunmedborgarna ges möjligheten att från och med den 1 januari 2010 få använda finska språket i kontakterna med sin kommun.

Ulla Posti menar att behovet av att få prata det språk som ligger en närmast är viktigt. Själv händer det att hon få hjälpa finskspråkiga bekanta med både det ena och det andra när de känner sig osäkra på svenskan.

– Hos läkaren, myndigheterna och socialen, ja lite av varje, säger hon.

Erfarenheten hittills har visat att det är ganska få som har använt sig av möjligheten att prata exempelvis finska eller samiska i kontakterna med myndigheterna.

– Men har det funnits folk som har kunnat prata? Det är frågan, säger Ulla Posti och ställer frågan hur villiga till och prata ett minoritetsspråk som tjänstemännen i de kommunala förvaltningarna egentligen har varit.

Anna Torgnysdotter, SR Norrbotten
anna.torgnysdotter@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".