Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lagkrav på bra skolmat

Publicerat onsdag 18 mars 2009 kl 13.36

Från och med nästa år väntas det bli lag på att elevernas skolmat ska vara näringsriktig. Det är regeringen som vill ställa krav på kommunerna om att maten som serveras i skolorna och förskolorna också måste hålla en viss kvalité.

Idag finns det egentligen bara rekommendationer om vad skolmaten och förskolematen bör innehålla. Det är Livsmedelsverket som i 38 punkter listar exempelvis hur ofta skolorna bör ha fisk på matsedeln, att barnen bör erbjudas mjölk till maten och så vidare.

Allt detta utifrån att barn som växande individer kräver ännu bättre näringsmässigt sammansatt kost än vuxna. Får man till exempel inte D-vitamin och kalicium i tillräckligt hög grad under uppväxtåren, är risken stor att man senare i livet drabbas av benskörhet.

Enligt nuitristen Annika Unt Widell måste det väl sammansatta intaget av vitaminer, mineralämnen och proteiner gälla under hela uppväxttiden. Exempelvis beskörhet kan en vuxen individ drabbas av för att man slarvat med näringintaget under de sena tonåren.

Nu vill regeringen alltså skriva om skollagen. Just utifrån att det idag inte finns några formella kvalitétskrav och att ingen egentligen vet hur näringsmässigt bra eller dåliga skol- och förskolematen är idag. Undersökningar som gjorts pekar dock på att kunskapen om de näringmässiga rekommendationerna är dålig bland beslutande skolpolitiker.

Annika Unt Widell från Lantbrukarnas Riksförbunds intressorganisation Skolmatens vänner menar att förändringen verkligen behövs. Inte minst mot bakgrund av att det hela tiden kommer fram nya fall i landet där kommunpolitiker vill spara på elevernas mat.

– Det är klart att finns det inga skriva ramar eller regler så gör varje kommun lite som den vill eller utifrån förutsättningarna. Då är det ju billigast val som gäller och det blir ju oftast inte den bästa kvarlitén tyvärr, säger Annika Unt Widell.

Hon hoppas att ett lagkrav kommer sätta stopp för fler politiker att försöka införa t ex gröt regelbundet på lunchmatsedeln såsom politikerna i Piteå var på väg att göra innan eleverna började strejka i förra månaden.

– Ja, jag tror att det är ett jättebra instrument så att vi kan jobba vidare mot mycket bättre skolmåltider än vad vi har på vissa håll idag, säger Annika Unt Widell.

Samtidigt är Annika Unt Widell noga med att understryka de positiva exemplens betydelse. Hon pekar också på att många kommuner lagar väldigt bra skolmat, även om de dåliga exemplen också finns.

Anna Torgnysdotter, SR Norrbotten
anna.torgnysdotter@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".