Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mer minspråk i kommunerna

Publicerat torsdag 19 mars 2009 kl 06.01
Yvonne Stålnacke (s), kommunalråd.

Kommunledningarna i Kalix och i Luleå överväger att erbjuda deras invånare möjligheten att kunna prata eller skriva på finska i kontakterna med sin kommun. Detta eftersom både Kalix och Luleå har en väldigt stor befolkning som har rötterna i Finland.

Frågan är än så länge inte behandlad i något politiskt forum, men Luleås socialdemokratiska kommunalråd med ansvar för integrationsfrågor, Yvonne Stålnacke, avvisar inte alls tanken:

- Det är klart att vi är måna om att medborgarna i Luleå kan kommunicera på sitt språk och det är klart att vi ska ta den diskussionen.

Och liknande tongångar är det i Kalix när Sveriges Radio Norrbotten ringer upp den socialdemokratiska partikollegan och kommunalrådet Robert Forsberg.

- Att utöka den kommunala servicen är alltid intressant för en kommun, säger han och betonar att om det också finns ekonomiska möjligheter att få hjälp med att utveckla en sån här service så är det än mer intressant.

Det handlar om är att alliansregeringen är på väg att utvidga dagens svenska minorietsspråkspolitik. Före sommaren väntas riksdagen har röstat igenom att kommunmedborgarna i en rad nya orter i landet kommer få samma möjlighet som sen år 2000 enbart har funnits i sju pilotkommuner i Norrbotten, nämligen Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Jokkmokk och Arjeplog.  I de kommunerna har man som invånare rätten att kunna kräva att få prata samiska eller finska och meänkieli  i de kontakter man har med sin kommun.

För finska är 18 nya kommuner i Mälardalen föreslagna, för samiska är 13 nya kommuner längst fjällkedjan och inlandet föreslagna och för meänkielin inga nya kommuner. Samtidigt så införs möjligheten för landets ALLA kommuner att vara med i det här - det är bara att anmäla intresse till regeringen

I Kalix har man märkt av ett behov - t ex barnfamiljer och pensionärer som velat prata finska på socialförvaltningen: och enligt SCB är det drygt 14 procent av Kalixborna som själva eller vars föräldrar har rötterna i Finland. I Luleå är var tionde invånare född i Finland eller har föräldrar som är födda i Finland enligt samma statistik.

Om det här ska bli aktuellt att införa i Luleå betonar kommunalrådet Yvonne Stålnacke man först undersöka så att staten står för hela kostnaden. 

- Om man inför en ny reform som kommunerna ska ta ansvar för är det också viktigt att man skicka med de medel som behövs för att bygga upp det man efterfrågar, alltså kunskapen, säger Luleås kommunalrådet med ansvar för integrationsfrågor, Yvonne Stålnacke.

Anna Torgnysdotter, SR Norrbotten

anna.torgnysdotter@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".