Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fritidsbebyggelse underskattad i glesbygdskommuner

Publicerat tisdag 19 augusti 2003 kl 09.15
Fritidshusbebyggelse kan bli en mycket bättre inkomstkälla för glesbygdskommunerna än vad de är idag. Att lätta på strandskyddet för ökad vattennära bebyggelse kan vara en möjlighet, för att öka befolkningsunderlaget. Det hävdar kulturgeografen Dieter K Müller i Umeå, som undersökt fritidshusens betydelse.
Fritidshusägarna tar med sig en del produkter till fritidshuset, men på den lokala fritidshusorten handlar de mat och bensin och byggnadsmaterial. Att kommunerna inte satsat på den här typen av turism, tror Dieter K Müller har flera orsaker. Många fritidshusägare ser sig inte själva som turister. De har kanske bott på orten tidigare men flyttat och så ärvt huset, som de bor i delar av året. En del av fritidshusägarna bor redan inom samma kommun, så kommunen ser inte vinsten, som finns att göra, enligt Müller. Dieter K Müller menar att fritidshusturismen är en möjlighet för kommunerna att behålla arbetstillfällen. Men för att locka köpare till fritidshusen krävs något extra. Kanske är det dags att lätta på strandskyddet i glesbygden, för att öka möjligheten att bygga hus nära vattendrag, säger kulturgeografen Dieter K Müller.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.