Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fallet Carolin

Åklagarna kritiserade försvaret

Publicerat torsdag 4 juni 2009 kl 16.24
Kammaråklagarna Annette Ölmbro och Ulrika Schönbeck.

Slutpläderingarna i hovrättsförhandlingarna mot den 51-årige man som av Gällivare tingsrätt dömdes för mord på Carolin Stenvall inleddes kl 15.40 på eftermiddagen. Bland annat kritiserade åklagarna Leif Silberskys förhörsmetoder.

Kammaråklagare Anette Ölmbro inledde med att säga att den 51-årige mannen i hovrätten varit vag i många av sina uttalanden, liksom han var i tingsrätten.

Hon sade att mannens uppgifter i hovrätten om att han trott att kvinnan dött av knuffen på Stenbrorastplatsen utanför Gällivare inte är trovärdiga.

– Det är inget annan än ren efterhandskonstruktion av honom, sade Anette Ölmbro.

Hon ansåg att hans förklaring till att han skjutit henne sex timmar senare på 58:ans rastplats, för att han var arg på henne, också saknar trovärdighet.

Ingen vet egentligen vad som hände när den 29-åriga kvinnan dödades, konstaterade Anette Ölmbro. Det finns inga vittnen som kan stödja 51-åringens version.

Den 51-årige mannen satt under pläderingen med ryggen vänd mot åhörarna och blicken riktad på sin advokat Leif Silbersky till höger om honom, precis som han gjort under hela rättegången i hovrätten.

Ölmbro hävdade att rättsläkarens vittnesmål i tingsrätten ger skäl att tro att kvinnan levt när 51-åringen sköt henne med två skott.

Hon ansåg att dagens vittnesmål med rättsmedicinaren Peter Krantz inte motsäger rättsläkarens uppfattning. Enligt henne styrkte han trovärdigheten på två vittnen som sagt att de sett en blodpöl på 58:ans rastplats.

Den stora mängden blod styrker uppfattningen att kvinnan levt, ansåg hon.

Ulrika Schönbeck tog därefter åklagarnas plädering, och inledde med att kritisera advokat Leif Silberskys förhörsmetoder.

– Han ställer villkor för sina frågor, hotar med kommentarer som "tänk på vad du säger", och liknande, sade Ulrika Schönbeck.

Ulrika Schönbeck fortsatte sedan med att kommentera Leif Silberskys hänvisning till det så kallade Violafallet, som behandlades av Högsta domstolen 1990.

– Violafallet handlade om en nödvärnssituation med stora olikheter mot det här fallet, sade Ulrika Schönbeck.

– Till exempel kontrollerade kvinnan i det fallet pulsen på mannen flera gånger innan hon brände honom. Alldén har inte vid något tillfälle kontrollerat tillståndet för den 29-årig kvinnan, sade hon.

Åklagaren sade vidare att den 51-åringe mannen gjort sig skyldig till mord, och bör dömas för det.

Hon sade också att hovrätten även bör döma honom för människorov, eftersom hon anser det klarlagt att 51-åringen med våld fört bort henne i sin bil, och därefter dödat henne.

När det gäller påföljden hänvisade hon till morddomar från HD som gällt när offer och gärningsman inte känt varandra. Då har ofta livstidsstraff utdömts, framhöll Ulrika Schönbeck.

– Någon annan påföljd än livstids fängelse kan inte komma i fråga, sade hon.

Sedan målsägandebiträdet, advokat Håkan Kjellgren, talat om för hovrätten vilka skadeståndskrav de anhöriga har på den 51-årige mannen, fick Leif Silbersky ordet.

Han inledde med att gå till motattack mot åklagarna för kritiken mot honom.

– I 47 år har jag varit verksam i det här yrket, och jag har aldrig fått en så fin komplimang som från er. För det är ju så en försvarare ska agera, så som jag gjort. Och aldrig tidigare har jag fått kritik för det, sade Leif Silbersky.

– Men jag förstår att det blev en nesa för er att jag fick fram nya uppgifter från vittnen som hörts under rättegången.

Leif Silbersky gick sedan in på tingsrättens dom mot den 51-årige mannen, som till stor del byggde på rättsläkarens slutsats att kvinnan var levande när hon sköts.

Silbersky anser att rättsmedicinaren Peter Krantz vittnesmål på torsdagen inte stöder den uppfattningen.

– Krantz säger inte att kvinnan var död när hon sköts, men att hon kan ha varit det, sade advokaten.

Han nämnde sedan Violafallet, och hävdade att det är relevant för bedömningen av även det här fallet när det gäller bevisvärderingen, och hur man ska se på dödsbegreppet.

– HD säger att när det gäller diskussion om dödsbegreppet ska man alltid ta till sig den för den tilltalade mest förmånliga tolkningen, sade Leif Silbersky.

I Violafallet ströp kvinnan sin före detta sambo, och trodde att hon dödat honom. Hon brände honom sedan. Senare visade det sig att mannen levde när hon brändes. I tingsrätten dömdes kvinnan för mord, hovrätten ogillade åtalet, HD dömde henne för vållande till annans död.

– HD säger, vi väljer att gå på den linje som är mest förmånliga för den tilltalade, i det här fallet gäller det den 51-årige mannen. Lyssna för guds skull till vad HD lär oss, sade advokaten.

Leif Silbersky sade att om det gäller att döma den 51-årige mannen utifrån uppfattningen om kvinnan var död, alternativt levande, och slutsatsen inte är glasklar, då måste hovrätten döma till mannens fördel.

SR Norrbotten / (TT)
nyheter.norrbotten@sr.se

"Han ställer villkor för sina frågor, hotar med kommentarer som "tänk på vad du säger"."

Kammaråklagare Ulrika Schönbeck vid slutpläderingen

"I 47 år har jag varit verksam i det här yrket, och jag har aldrig fått en så fin komplimang som från er."

Leif Silberskys svar till åklagarna

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".