Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Historien om Appojauremorden

Publicerat måndag 13 juli 2009 kl 06.00

I dag är det 25 år sedan morden i Appojaure uppdagades. Det holländska paret Marinus och Janni Stegehuis, som var på bilsemester i norra Sverige, hade slagit upp sitt tält i en vacker glänta intill sjön Appojaure, en bit bort stod deras bil parkerad.

Sent på kvällen 13 juli 1984 kom ytterligare tre personer till platser och gjorde den makabra upptäckten - ett hopfallet tält med upphöjningar i tältduken som antydde att det fanns livlösa människor där inne.

Polisen larmades och den då dittills största polisutredningen i Norrbotten inleddes.

Appojaure-morden fick stor uppmärksamhet i svenska medier och polisen i Gällivare ställdes inför delvis helt nya prövningar. Dels brottet och utredningen i sig, men också det faktum att utredarna tvingades arbeta under ständig och intensiv mediebevakning försvårade redan från början arbetet. Samtidigt var polisen självfallet beroende av allmänhetens tips kring brottet och vägen till allmänheten gick, då som nu, via medierna.

Två dagar efter det att kropparna upptäcktes, den 15 juli, kallade polisen i Gällivare till en välbesökt presskonferens. Dagen efter anlände en grupp från rikskriminalen till Gällivare, ledd av utredaren Hans Ölvebro. Misstankarna riktades ganska snabbt mot en då 28-årig Gällivarebo, i medierna allmänt kallad "kroppsbyggaren", och under några dagar förhörde polisen också en annan misstänkt gärningsman, en 33-årig tysk medborgare som uppehöll sig i Norrbotten och trakterna kring Gällivare.

Båda dessa män avfördes dock så småningom från utredningen.

Ungefär en vecka efter mordet återfanns Janni Stegehuis handväska knappt två mil från mordplatsen och av den dagbok som fanns i väskan framgick att paret Stegehuis kom till sjön Appojaure den 12 juli, alltså dagen innan deras kroppar hittades.

Trots mängder av förhör och en både långvarig och envis utredning tvingades polisen så småningom inse att de inte hade någon gärningsman som kunde bindas vid brottet. Polisutredningen pågick ända fram till 1995, när den redan tidigare morddömde Thomas Quick erkände morden på paret Stegehuis. I slutet av januari året därpå dömdes Quick till livstid för morden i Appojaure.

Under åren efter livstidsdomen har rikskriminalen fått in också andra tips om en tänkbar gärningsman, bland annat från den norska polisen. Men eftersom det redan finns en dömd gärningsman har dessa tips och utsagor arkiverats och inte föranlett några åtgärder.

2008 visade SVT en dokumentär med Thomas Quick där han i ett samtal med journalisten Hannes Råstam tar tillbaka en rad tidigare erkännanden om mord som han tidigare erkänt och dömts för, bland annat morden på makarna Stegehius.

Harry Brännström, pensionerad polis, var en av de poliser som först kom till Appojaure efter larmet. Han säger till Sveriges Radio Norrbotten att det egentligen inte går att svara på frågan om det verkligen är Thomas Quick som är skyldig till Appojaure-morden.

– Jag har respekt för svenskt rättsväsende, även om jag tagit del av saker som gör att man verkligen kan vara tvivlande, säger Harry Brännström.

– Och med dagens DNA-teknik skulle det förmodligen ha gått att utesluta några av de misstänkta och då hade vi kanske fått ett bättre resultat.

Thomas Quick har, via sin advokat, lämnat in en begäran om resning till Högsta domstolen.

Lena Edenbrink, SR Norrbotten
lena.edenbrink@.sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".