Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Olika förutsättningar för koppar- och järngruvor

Publicerat lördag 25 juli 2009 kl 10.00
1 av 2
Aitikgruvan i Gällivare. Foto: Maritha Mossberg SR/Norrbotten
LKAB:s gruva. Foto: LKAB
2 av 2
LKAB:s gruva. Foto: LKAB

Två gruvor i samma kommun, där den ena går för fullt och den andra går på sparlåga. Det finns det i Gällivare. Och att det situationen för gruvorna ser så olika ut beror på tillgång och efterfrågan. Antalet koppargruvor i världen är färre än antalet järnmalmsgruvor.

I Gällivare finns två av Sveriges största gruvor. Det är en av LKAB:s järnmalmsgruvor och Bolidens största koppargruva, Aitik.

– LKAB:s problem är inte priserna utan det är volymerna som man får sälja. Priserna hålls uppe genom att man har dragit ner produktionen i en del av de stora gruvorna runt om i världen, förklarar Magnus Eriksson som är mineralekonom vid företaget Raw Material Group.

Järnmalmspriset har sjunkit med knappt hälften i år, jämfört med i fjol. Men det motsvarar fortfarande 2007 års nivå och är hyfsat bra, enligt Magnus Eriksson.

Utbyggnaden av järnmalmsgruvorna i världen har varit stor de senaste åren. Framförallt i Kina där malmen har låg järnhalt och flera gruvor har stängts när priserna har gått ner. Koppargruvornas kapacitet har däremot inte ökat lika mycket.

– Det produceras inte lika mycket mer koppar som vad det görs järnmalm, jämförelsevis sett. Så det gör att priserna visserligen har sjunkit men inte så mycket och det är många som är lite förvånade över det också. Det är kris i ekonomin men det är inte särskilt stor kris i gruvindustrin, hävdar Magnus Eriksson.

Kinas behov av metaller är ofantligt. De importerar järnmalm motsvarande 18 LKAB och producerar själva ungefär som 15 LKAB.

Behovet av metaller är fortfarande större än tillgången och Magnus Eriksson ser framför sig upprepningar av prissvängningarna på metaller.

– Om ekonomin går bra ett och två år då skjuter det fart direkt. Men att öppna en gruva kanske tar tio år och då blir det en fördröjning som gör att priserna kan svänga. Och så kommer det att bli i framtiden. Det kommer Gällivare kommun att få leva med och därmed grunden för ekonomin i kommunen, säger han.

Maritha Mossberg, SR Norrbotten
maritha.mossberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".