Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fotade fartsyndare går fria

Publicerat måndag 18 januari 2010 kl 04.57

Fartkamerorna i Norrbotten tar i snitt mindre än ett foto varannan dag. Och dessutom hamnar två tredjedelar av kamerornas bilder i papperskorgen.

Systemet har kostat en halv miljard och kostar varje år 80 miljoner kronor att driva. Och trots att de allra flesta fotade fartsyndare gick fria förra året beskrivs hastighetskamerorna som en stor framgång.

Alla foton som landets knappt 1 100 hastighetskameror tar hamnar i Kiruna. Där ligger Rikspolistyrelsens sektion för automatisk trafiksäkerhetskontroll.

Fartkamerorna är alltid aktiva och skulle kunna ta hur många foton som helst. Men ATK-sektionen har bara uppdrag och budget för att utreda 231 000 ärenden per år. Det blir långt mindre än ett foto per kamera och dag. Dessutom styrs fotograferandet till tider och platser med mycket trafik, så Norrbottens 44 fartkameror vid relativt glestrafikerade vägar tar ännu färre bilder än så.

– Vi försöker styra mätstationerna så vi anpassar det till tidigare olycksbilder och trafikintensitet. Och sett ur det perspektivet tas det färre bilder i Norrbotten, säger Anders Drugge, chef på ATK-sektionen.

Anders Drugge tror inte att bilisternas trafikmoral påverkas av att det i praktiken är mycket liten risk att åka fast för fortkörning via en fartkamera.

– Vi ser ju trots allt att medelhastigheten går ner på de här sträckorna och det visar ju att respekten för systemet finns, säger Drugge.

Investeringen i systemet med fartkameror har kostat ungefär en halv miljard. Och det kostar cirka 80 miljoner kronor per år att driva.

I ljuset av det kan det låta märkligt att två tredjedelar av alla foton som kommer in hamnar i papperskorgen. 150 000 - till dryga kostnader fotograferade fortkörare - går alltså fria varje år.

Oftast är det väderlek eller skymmande bilutrustning som gör att fortköraren inte kan identifieras. Däremot är det bara någon enstaka procent som aktivt försöker dölja ansiktet.

Men både Vägverket och Polisen tycker att systemet är en stor framgång, hastigheten på vägarna sjunker, antalet döda och skadade sjunker och dessutom har kamerorna fått ner koldioxidutsläppen med 30 000 ton per år.

– Vi sparar 20 människoliv per år och generellt sett så minskar antalet olyckor på vägarna där vi har ATK, säger Anders Drugge.

Johan Winblad, SR Norrbotten

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".