Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Norrbottningar tvekar innan de larmar

Publicerat tisdag 23 mars 2010 kl 13.19
Norrbottningar tvekar innan de larmar ambulansen

Norrbottningarna är sjukare än andra när de väl ringer efter en ambulans, det visar en avhandling om att värdera vårdbehov som gjorts vid Göteborgs universitet.

Största orsaken att ringa efter ambulans är smärtor i bröstet och det är lika i både storstad och glesbygd.

- Det betyder att de som inte behövde ambulans de var inte så många i Norrbotten som de var i storstadsregionerna. I storstadsregionerna åker folk ambulans mer i onödan än i Norrbotten, säger Ingvar Karlberg professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Göteborgs universitet.

En annan orsak till skillnaden mellan glesbygd och storstad är organisationen, att vårdcentral och ambulans ofta finns i samma byggnad.

- Det gör att de också kan hjälpa till att ta ställning innan ambulansen åker iväg. För när den åker iväg från en vårdcentral som ligger långt bort så är den borta i många timmar. Därför måste man vara noggrannare med prioriteringen än i en storstadsregion, där en ambulanstransport kanske tar en halvtimme eller en timme. Men från Övertorneå så är den kanske borta i sex till åtta timmar om den ska till Sunderbyn, menar han.

Att norrbottningarna tvekar innan de larmar ambulans är förstås en risk.

- Det finns en risk att befolkningen i glesbygden är så pass tuff att man väntar för länge, att man åker för lite ambulans den risken finns ju, säger han.

Slutsatserna i avhandlingen är att ambulansen både över- och under utnyttjas.

- Det finns folk som inte åker- som borde åka. Det ser man om man tittar från akutmottagningarnas perspektiv och ser vilka som kommer in gående, eller cyklande eller med egen bil och som kanske har svåra hjärtsjukdomar eller någonting annat, så det finns både och, menar han.

Ingvar Karlberg tycker att kompetensen hos larmpersonalen skulle höjas för att göra ännu bättre bedömningar.

- Det är kanske det som man i första hand skulle kunna förbättra, säger Ingvar Karlberg.

Maritha Mossberg, SR Norrbotten

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".