Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Jokkmokk

Unik renstudie om björnskador

Publicerat tisdag 30 mars 2010 kl 05.30
1 av 3
Renar som väntar på märkning i Udtja sameby. Foto: Nils Eklund, Sveriges Radio Ekot.
2 av 3
Märkning av renari Udtja sameby. Foto: Nils Eklund, Sveriges Radio Ekot.
3 av 3
Jens Karlsson på viltskadecenter visar sändarhalsbanden. Foto: Nils Eklund, Sveriges Radio Ekot.

En unik studie om hur många renar björnar dödar ska göras i Norrbottens inland. Tusen renvajor har märkts med sändare i trakterna kring Jokkmokk.

Ersättningssystemet för samebyarna när det gäller björnskador på ren är bristfälligt. Det hävdar forskare som nu ska kartlägga exakt hur många renar björnar dödar i en unik studie i Norrbottens inland. Idag finns ingen forskning på det här och i dagarna har 1 000 renvajor märkts med sändare i trakterna kring Jokkmokk.

Enligt löpande band-principen tas renarna ifrån hagen. En del stretar ivrigt emot. Bara de dräktiga renhonorna väljs ut. De vägs, förses med ett sändarhalsband och släpps sedan ut igen.

Jordbruksdepartementets finansierar studien som SLU:s viltskadecenter, det skandinaviska björnprojekt och Udtja sameby nu startar. Senare i vår ska fem-tio björnar på samebyns betesmark märkas med gps-sändare. Sändare som signalerar när björnen kommer hundra meter eller närmare från dom märkta renarna.

– Och när björnen sedan gått därifrån så går vi in och följer björnen för att hitta alla rester av bytesdjur som till exempel renkalvar, berättar forskaren Jens Karlsson på viltskadecenter.

Till skillnad mot varg, järv och lodjur bygger ersättningssystemet för björnskador till samebyar på hur stora deras betesmarker är. Detta eftersom ingen vet exakt hur stor skada en björn gör på en renhjord. Det här gör att en sameby med stora betesmarker men med lite björn kan få mer ersättning än en som har mindre mark men fler björnar. Det är problematiskt tycker Jens Karlsson.

– Eftersom rovdjurspredationen på ren påverkar idag hela renskötseln och hela renskötselförvaltningen i renområdet, så får man nog säga att det är ett väldigt stort problem, säger han.

Forskarna hoppas även få svar på hur skyddsjakt som förebyggande åtgärd kan bli mer effektiv så att rätt björnindivider verkligen skjuts.

Rune Stokke, ordförande i Udtja sameby, hoppas dels få misstankarna bekräftade om att det är björn som ligger bakom kalvförlusterna på mellan 40-60 procent under de senaste åren.

– För det räcker inte att renskötare och renägare säger vad de antar och tror, och sen att det kanske utmynnar i en bättre ersättning, säger han.

Förra året fick landets samebyar dela på 1,6 miljoner kronor i statlig ersättning som skulle täcka björnskador. Hos Udtja sameby får man 23 000 kronor.

– Och det är ju ingenting. Man kan ju egentligen lämna tillbaka dem där pengarna, säger Rune Stokke.

Nils Eklund
Sveriges Radio Ekot
nils.eklund@sr.se

Fakta björnstammen:

Björnstammen uppskattades till cirka 3 221 björnar (2 950-3 942) år 2008. Björnstammens storlek beräknas utifrån rovdjursobsen och även de spillningsinventeringar som hittills har genomförts i majoriteten av björnlänen.

Under 2009 betalde Sametinget ut 1,6 miljoner kronor i rovdjursersättning till samebyar för björn. Totalt betalade Sametinget ut 58,5 miljoner kronor i rovdjursersättning under 2009.

Källa: Sametinget och Viltskadecenter

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".