Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
KIRUNA

Buffertzon saknas

Publicerat måndag 21 februari 2011 kl 05.42
"Ingenting finns specificerat i storlek"
(1:44 min)
Kiruna stadshus ska rivas. Foto: Magdalena Martinsson/Sveriges Radio

I eftermiddag ska Kiruna kommunfullmäktige fatta beslut om planer och avtal som gör att gruvområdet får växa in i staden. Tanken är att en parkremsa ska skydda människorna från att bo alldeles intill höga gruvstaket och en grop.

Tanken med påfundet gruvstadspark var att Kiruna inte på samma sätt som Malmberget skulle drabbas av ett högt staket och en grop som närmsta granne. Istället ska en park vara gränsen mellan gruvstaket och hus.

– Utgångspunkten för parken är att samhället och LKAB ska kunna leva i symbios med varandra så att ingen ska behöva bo granne exakt med industristaketet, säger Anders Furbeck som är LKAB:s direktör för samhällsomvandling.

Men det finns ingenting i avtalet som juridiskt förbinder er till att det ska vara en viss buffertzon.

– Inte specificerat i storlek, säger han.

I praktiken kan det då stå ett hus två meter från stängslet?

– Nej, det är det som är gruvstadsparkens koncept att ingen ska behöva bo granne med staketet. Nu har vi inte satt upp någon exakt gräns för hur långt ifrån. Men det kommer vara med goda marginaler ifrån närmaste bebyggelse, säger Anders Furbeck.

Men det finns inget bindande här ifall ett bra avstånd är två, 15 eller 100 meter.

– Nej det är korrekt att det i avtalet inte finns några meterangivelser. Men däremot har vi en gemensam övertygelse om hur det här ska gå till, säger Anders Furbeck.

Vid Kiruna komun säger Ann-Catrin Fredriksson, chef för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, att kommunen är säker på att det kommer att bli en buffertzon mellan bostad och gruva.

Enligt henne säkerställs det genom en kombination av avtalet, planen och LKAB:s miljövillkor. Tillsammans med de sprickor som faktiskt uppstår i marken och försör vatten och avlopsledningar till husen.

– Vi vet att infrastrukturen går sönder före husen går sönder. Därför överför vi ansvaret på LKAB så att det blir väldigt tydligt att man inte kan ha kvar bostäder för nära ett deformationsområde, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".