Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bakterier sanerar olja

Publicerat torsdag 14 oktober 2004 kl 09.54

En jättelik oljedeponi på LKAB:s område i Kiruna saneras nu med en för Norrbotten hittills oprövad metod. Det handlar om specialbakterier från USA, som helt enkelt äter upp oljan och förvandlar den till matjord.

På Kirunavaaras sydöstra sluttning pågår ett ovanligt saneringsarbete. En grävskopa gräver upp en jättelik lagun som från 60-talet och fram till 1994 fungerade som tipp för oljeavfall, inte bara för LKAB, utan också för Kiruna kommun.

Ovanlig är saneringen dels för att LKAB gör den själv på plats, dels för att metoden hittills är oprövad i så kallt klimat.

Bakterierna mumsar i sig oljan

Metoden som används för att ta hand om den svarta oljekletiga jorden är helt biologisk. Speciellt utvecklade bakterier tillsätts tillsammans med näring, vatten och syre. Det fungerar då som en jättelik kompost där bakterierna mumsar i sig av oljan och renar jorden. Försöket inleddes i somras och när projektledaren Susanne Rostmark gräver i den jordhög som är full av aktiva bakterier, kan hon konstatera att projektet ser ut att lyckats. Jorden är nämligen utseendemässigt nästan återställd och prover som tagits visar att halten av föroreningar minskat radikalt.

Totalt handlar det om mellan 2000 och 4000 kubikmeter jord, som ska saneras och LKAB har krav på sig från myndigheterna att göra något åt oljedeponierna. Men det brådskar också på grund av att området inom tre till fyra år kommer att hamna inom gruvans rasriskområde. Är inte området renat innan dess finns risken att föroreningarna sprider sig.

Bakterierna kräver plusgrader

Saneringsarbetet fortsätter nästa vår och sommar eftersom bakterierna inte kan arbeta i temperaturer under fyra plusgrader, och Susanne Rostmark tror att området ska vara renat om två säsonger.

För LKAB är det ekonomiskt att rena jorden på plats. Att skicka den till en reningsanläggning vid kusten skulle kosta mycket mer och Susanne Rostmark tror heller inte att någon anläggning skulle vara villig att ta emot den eftersom den innehåller väldigt höga halter av föroreningar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".