Dålig koll på säkerheten
Tillsynen av svenska dammar har länge haft stora brister. Nu föreslås därför ett nytt klassificeringssystem och att särskilda dammsäkerhetshandläggare anställs i åtta av landets län.
– Staten har inte riktigt insyn i hur säkerhetsförhållandena är vid de här dammarna. Det är inte så att vi tror att de är jättedåliga, men att ha en insyn i säkerheten är väldigt viktigt när vi nu vet att det kan handla om väldigt stora konsekvenser, säger Maria Bartsch, dammsäkerhetsexpert vid Svenska kraftnät.
I Sverige finns bortåt 10 000 dammar. Av dessa är 190 vattenkraftsdammar på 15 meter eller högre. Men fler än 500 av Sveriges dammar bedöms orsaka stora konsekvenser om de skulle brista till följd av läckage eller dålig stabilitet.
– En viktig del som man vill ta avstamp i är att ha ett tydligare bindande regelverk. En skyldighet för ägarna att klassificera sin dammanläggning efter vilka konsekvenser ett dammhaveri skulle kunna ge upphov till, säger Maria Bartsch.
I dag är det ett frivilligt åtagande från dammägarna att klassificera sina dammar och länsstyrelserna som är tillsynsmyndighet har idag många gånger inte insyn i hur klassificeringen har gått till.
Dammsäkerhetsutredningens förslag är att tre säkerhetsklasser införs: A, B och C där A bedöms ha störst konsekvenser vid en olycka.
Det blir ägarens ansvar att skriva en utredning om konsekvenserna av ett dammbrott och att klassificera anläggningen. Länsstyrelserna ska därefter fatta beslut om vilken av de tre säkerhetsklasserna som är lämplig.
För att ytterligare stärka tillsynen föreslår utredningen att kompetensen vid länsstyrelserna höjs genom att särskilda handläggare, som enbart arbetar med dammsäkerhet, anställs i de åtta län som har dammar som bedöms ge störst konsekvenser vid en olycka.
– Tidigare har det varit en fråga bland andra. Man kanske egentligen har varit expert på någon typ av miljöfrågor, fiskefrågor eller vattenkvalitetfrågor, men även fått dammsäkerhetsfrågorna på sitt bord. Så jag tror att det är väldigt få som i dagsläget som har gått in i sin roll som handläggare på länsstyrelsen för att de vill jobba just med dammsäkerhetsfrågor och för att de har utbildning inom det området, säger Maria Bartsch på Svenska Kraftnät.
