Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Arbetet ger resultat - mårdhundarna blir färre

Publicerat måndag 8 juli 2013 kl 09.54
"Vi nyttjar djurens instinkter"
(1:31 min)
1 av 2
Mårdhundens spridning har stoppats i Sverige. Foto: Fritz Schibli/Scanpix.
2 av 2
Viltbiologen Per-Arne Åhlén på Jägarförbundet. Foto Nils Eklund, Sveriges Radio.

Arbetet med att hindra den främmande arten mårdhunden att få fäste i Sverige och i Danmark har varit lyckosamt. Den lilla population som funnits i östra Norrbotten och i fastlands-Danmark har nu minskat efter att det så kallade mårdhundsprojektet varit igång i fem år.

Den ser ut som en slags korsning av en räv och en tvättbjörn, och efter att den farmats i Ryssland för sin päls finns den i dag i östra Norrbotten, Finland, Polen, Tyskland och Danmarks fastland. Riskerna om mårdhunden skulle få spridas över hela Sverige är att den skulle kunna slå ut hela bestånd av fåglar och groddjur i våtmarker, och så är den en synnerligen effektiv potentiell bärare av sjukdomar som rabies och dvärgbandmask.

Artens reproduktionsförmåga är extrem, kullar på tio valpar är normalt och populationen skulle snabbt öka utan dom gemensamma åtgärder som de nordiska grannländerna ägnat sig åt de senaste åren, enligt Per-Arne Åhlén.

– Konsekvensen blir ju att det under väldigt kort tid blir tusentals mårdhundar. De lever ju i livslånga parförhållanden och när man har en ensam mårdhund så går den hela tiden och letar efter en partner, säger Per-Arne Åhlén, viltbiolog hos Jägareförbundet.

Och det är en instinkt som myndigheterna har dragit nytta av på båda sidor av svenskfinska gränsen längs Torne älv och i fastlands Danmark. Mårdhundarna lokaliseras med hjälp av viltövervakningskameror, kastreras och förses med sändarutrustning så att dom kan hjälpa jägarna att hitta fler mårdhundar.

– När dom stannar då vet vi att då har de hittat en partner. Och när alla sändare är ute så avlivar vi dom djur som sändardjuren hittar, vår förhoppning är att fortsätta så här tills det bara finns sterila sändardjur. Så utvärderar vi igen om några år, säger Per-Arne Åhlén.

Åtta miljoner kronor per år har förvaltningen kostat bara i Sverige och regeringen har lovat Naturvårdsverket fem miljoner kronor extra per år fram till 2016 för arbetet mot främmande arter, däribland mårdhunden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".