Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Digitaliserad renskötsel minskar konflikter

Publicerat lördag 21 februari 2015 kl 10.39
"Unik tradition att testa nya saker"
(2:24 min)
Kalvmärkning inom Gällivare skogssameby. Foto: Carin Sjöblom/ Sveriges Radio.
Kalvmärkning inom Gällivare skogssameby. Foto: Carin Sjöblom/ Sveriges Radio.

Renskötseln är idag på väg in i den digitala tidsåldern, till nytta inte bara i det dagliga arbetet utan också i samrådet med andra markanvändare, som exempelvis skogsbruket.

Renbruksplaner som stöds av kartor från det geografiska informationssystemet, satellitbildsinformation och data från GPS-försedda renar idag ger en mycket tydlig bild av markanvändningen inom en sameby. De utgör också en stor nytta för hela samhället och det uppstår också mindre konflikter idag, konstaterar Per Sandström, som är forskare och viltekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, och som idag ska presentera en ny avhandling i ämnet.

Han har sedan 15 år arbetat med att tillsammans med samebyarna utveckla ett geografiskt informationssystem som han kallar rengis. Där finns inte bara all tillgänglig information om samebyarnas betesmarker och flyttleder, utan även information från alla andra markanvändare som exempelvis skogsbruket, vindkraften och gruvnäringen.

Förr i tiden hade man massor med kartor på bordet. Papperskartor i olika storlekar som inte gick att lägga på varandra så att en sak låg på exakt samma ställe på en karta som på ett annat kartblad. Nu är allt lägesbestämt och man kan lägga olika kartor på varandra i systemet och då se exakt var exempelvis ett fornminne ligger, samtidigt som man tittar på en avverkning eller en samebys flyttled.

Det här är något som kommit väl till pass, inte minst vid diskussionerna kring en eventuellt framtida gruva i Kallak utanför Jokkmokk, säger Per Sandström.

– Jag ser Kallak som ett ganska bra exempel när man nyttjat det här verktyget, för det är väldigt svårt att beskriva att här skulle det vara än om någonting var här. Att använda det här verktyget är jag övertygad om att det tillför något till diskussionen, säger han.

Han upplever också att de 50 samebyar SLU arbetat tillsammans med är positiva och att de allra flesta gillar att använda den nya tekniken idag. Något som enligt honom beror på att de själva varit med och arbetat fram det verktyg som används idag.

– Renskötseln har ju en ganska fantastisk och unik tradition att testa nya saker. Allt från jättelång tid tillbaka, och till skotrar och datorer, och till gps på ren. Det finns ju en ganska fin nyfikenhet, säger Per Sandström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".