Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Han snabbutbildar sig till modersmålslärare

Publicerat söndag 26 april 2015 kl 10.55
Modersmålslärare: "Känner mig otroligt behövd och uppskattad"
(1:32 min)
Nils Bertil Heikka. Foto: Turi Wennberg/Sveriges Radio.
Nils Bertil Heikka. Foto: Turi Wennberg/Sveriges Radio.

Just nu går ett tjugotal personer som är kunniga i meänkieli eller samiska en snabbutbildning vid universitetet i Umeå för samiska eller Stockholms Universitet för meänkieli. Målet är att kunna jobba som modersmålslärare i de respektive språken.

Det är Skolverket som tagit initiativ till utbildningen och tanken är att möta upp behovet av utbildade lärare som förmodas öka i höst. Anledningen är att kravet på att skoleleverna ska ha grundläggande kunskaper i minoritetsspråken kommer att tas bort från och med 1 juli 2015.

Utbildningen är till stor del på distans och de flesta av modersmålslärarna kommer att vara klara till hösten 2016. Många av kursdeltagarna jobbar redan som modersmålslärare.

– Majoriteten av de studerande som deltar i utbildningssatsningen jobbar redan med att undervisa i språken. Kravet för att arbeta som modersmålslärare är att huvudmannen, skolan, bedömer att personen är lämplig för uppdraget. Utbildningen ger då förbättrade möjligheter att utföra uppdraget, förklarar Mats Wennerholm, undervisningsråd på Skolverket.

Nils Bertil Heikka började jobba som modersmålslärare i nordsamiska i Luleå i februari 2015. Han provade också att vikariera i skolan redan för femton år sen men jobbade sen med rörmokeri, tills han i år av en slump såg en annons om att modersmålslärare i samiska söktes. Han har ingen formell lärarutbildning men har stor erfarenhet av barn genom sitt kyrkliga engagemang. Från i höst och fem terminer framåt ska han studera halvtid och jobba som lärare på halvtid, med elever från förskoleklass till gymnasiet.

– Det är en stor grej att byta bransch i vuxen ålder. Jag gillar väldigt mycket att jobba med barn, de ger en energi, förklarar Heikka, som rekommenderar andra att söka till modersmålslärare.

För den som har språkkunskaperna startar alltså en liknande snabbutbildning hösten 2015.

– Men vi har inte fått så många ansökningar till höstterminens studier som till det här läsåret, säger Mats Wennerholm, Skolverket.

Även den som i dagsläget inte arbetar i skolan men har något av språken som modersmål och vill bli modersmålslärare kan gå utbildningen. I vissa fall kan man fortfarande vända sig till sin kommun för att anmäla intresse inför hösten, till exempel kan det vara möjligt i Luleå kommun.

Skolverket har också ambitionen att komma i gång med en liknande utbildning för romani chib.

Elevers rätt till modersmålsundervisning

Elever inom de nationella minoriteterna, som har samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch som modersmål, har rätt till modersmålsundervisning även om språket inte är dagligt umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.

Lagändringen 2015-07-01: En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. De grundläggande kunskapskraven gäller inte för elever som tillhör en nationell minoritet.

Källa: Luleå kommuns hemsida

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.