Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

2015 - bottenår för mineralprospektering

Publicerat torsdag 7 januari 2016 kl 05.31
Professor Magnus Ericsson: Läge för staten att agera
(1:52 min)
Provborrning Lappmalmen.
Arkivbild. Provborrning av den så kallade Lappmalmen i Kiruna. Foto: Magdalena Martinsson/Sveriges Radio

Sökandet efter mineral fortsätter att minska och låg 2015 på ungefär samma nivå som under bottenåren i början på 1990-talet.

Nu bör staten fundera på åtgärder som kan stödja prospekteringen så att gruvnäringen säkras på sikt, anser Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet.

–Det är viktigt det här med långsiktigheten, det är nu man behöver jobba med det här för nu tappar de privata investerarna en hel del av intresset och då är det samhällets tur att ta stafettpinnen under några år och se till att branschen inte tappar allt för mycket.

Prospekteringen efter mineral som kan leda till att nya gruvor öppnas i framtiden påverkas i stor utsträckning av världsmarknadspriserna på malm och metall och just nu är de mycket låga.

Det märks hos myndigheten Bergsstaten som förra året bara fick in 126 ansökningar om nya tillstånd att leta efter mineral i Sverige, ungefär samma nivå som när prospekteringen var som lägst i början av 1990-talet.

Den här oroar gruvbranschen.

–Ja, det är inte bra, vi tycker att det här är för låg nivå. Det är ju LKAB och Boliden som är de stora producenterna som fortsätter att prospektera – i princip är det nästan inga andra, säger Per Ahl, vd för branschorganisationen Svemin.

Sverige hade ett system med statligt stöd till prospektering fram till 1991 men det avvecklades i samband med att minerallagstiftningen ändrades så att det blev lättare för utländska bolag att få leta mineral här.

Det ledde till ett enormt uppsving för prospekteringen och för tio år sedan, 2006, när malmpriserna stadigt gick upp fick Bergsstaten in drygt 500 ansökningar om nya tillstånd för mineralletning.

Magnus Ericsson tycker det är ett problem att prospekteringen i så hög grad styrs av kortsiktiga satta metallpriser i stället för behovet av malm på lång sikt.

–Det är en brist i det ekonomiska systemet som jag tycker är ganska allvarlig.

Samhället bör nu överväga hur prospekteringen kan stödjas, anser Magnus Ericsson.

–Jag tycker definitivt att det är läge för staten och regionen att fundera på vad man kan göra för att se till att den långsiktiga överlevnaden av branschen i Sverige och Västerbotten och Norrbotten säkras.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".