Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Staten betalar städnotan vid gruvor

Publicerat onsdag 30 mars 2016 kl 15.15
Krister Fjällstedt, platschef: Kostsamt, men vattenrening kostar också
(2:04 min)
Blaikengruvans nedlagda dagbrott
1 av 3
Blaikengruvans nedlagda dagbrott. Foto: Nils Eklund
Kjell Öjeryd vänsterpartist och kommunalråd i Sorsele.
2 av 3
Kjell Öjeryd vänsterpartist och kommunalråd i Sorsele. Foto: Nils Eklund
Reningsverket vid Blaikengruvan
3 av 3
Reningsverket vid Blaikengruvan. Foto: Nils Eklund

Städnotorna för nedlagda gruvor kan bli en dyr affär för staten. Det konstaterade Riksrevisionen i en rapport förra året, som regeringen inom kort ska ge sin syn på.

Bland annat handlar det om förslag på om det går att få till en långsiktig branschfinansiering för att täcka städkostnader när gruvor går i konkurs, vilket bland annat skett i Blaikengruvan i Sorsele i Västerbotten.

I den sedan flera år nedlagda Blaikengruvan bröts det bly och zink tidigare. Idag jobbar fem personer här med rening av vattnet från det tungmetall läckande ofärdigbrutna öppna dagbrottet och avfallshögen intill. De gör det på uppdrag av Lappland Goldminers konkursbo, men det är staten som betalar städnotan efter att pengarna i de olika konkursbon som försökt med gruvbrytning här tagit slut.

Totalt har hittills 17 miljoner kronor betalats ut, men de senaste beräkningarna visar att en efterbehandling och slutstädning av gruvan för att helt stoppa spridningen av tungmetallerna kommer kosta mycket mer. Mellan drygt 140 och 225 miljoner kronor, enligt den efterbehandlingsplan som konkursboet nyligen skickade in till mark- och miljödomstolen.

– Ja, det är kostsamt men att bedriva vattenrening i all evighet är också kostsamt.

En bit härifrån har Svärtträskgruvan redan beviljats 70 miljoner kronor till sanering från staten. I den nedlagda Pajalagruvan där Northland Resources hann avsätta 30 miljoner kronor till efterbehandling innan bolaget gick i konkurs, beräknas en framtida slutstädning kosta mellan 150-250 miljoner kronor.

Tre exempel på nedlagda gruvor som i värsta fall kan komma att ha kostat skattebetalarna över en halv miljard kronor när de är efterbehandlade.

Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att utreda hur en långsiktig branschfinansiering av efterbehandlingar skulle kunna se ut för att minska risken att skattebetalarna får stå för städnotan i framtiden.

I mitten av april ska regeringen ha svarat på Riksrevisionens rapport och näringsminister Mikael Damberg (S) vill fram till dess inte ge några kommentarer.

Men kommunalrådet i Sorsele, Kjell Öjeryd (V) tycker att en branschfinansiering låter som en bra idé.

– Man skulle ha mer i börsen helt enkelt för att kunna säkerställa om det skulle bli så här.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".