Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dåligt inflytande ger fortsatta gruvkonflikter

Publicerat söndag 23 oktober 2016 kl 08.20
Karin Beland Lindahl, forskare: En grogrund för spänningar
(2:08 min)
Demonstrant släpas av polis i Kallak. Foto: Henrik Blind
1 av 4
Demonstrant släpas av polis i Kallak. Foto: Henrik Blind/Sveriges Radio.
Foto: Marja Påve/SVT Sápmi.
2 av 4
Manifestation i Kallak sommaren 2013. Foto: Marja Påve/SVT Sápmi.
Karin Beland Lindahl vid LTU.
3 av 4
Karin Beland Lindahl vid LTU. Foto: Nils Eklund/Sveriges Radio.
Per Ahl, vd Svemin.
4 av 4
Per Ahl, vd Svemin. Foto: Svemin

En ny forskningsrapport visar att konflikter kring gruvetableringar i Sverige troligen kommer att fortsätta, så länge som tillståndsprocessen och samråden fungerar som de gör i dag.

I forskningsrapporten från Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, har man studerat de omtvistade gruvprojekten Kallak i Jokkmokk och Rönnbäcken i Tärnaby.

– I dessa fall finns det stor sannolikhet att konflikter uppstår, säger Karin Beland Lindahl, lektor vid Luleå tekniska universitet.

Studieobjekten, de två kanske mest omtvistade planerade gruvorna i landet på senare år, har båda kantats av högljudda protester från såväl miljörörelse som renskötseln. Detta trots att det fortfarande är högst oklart om gruvorna överhuvudtaget bli av.

Intervjuer med gruvbolagen, organisationer, kommuner, samebyar, myndigheter och föreningar samt enkäter med allmänheten, visar att mineralpolitiken ger litet utrymme för lokalt inflytande.

Många berörda parter tycker att de kommer in för sent i tillståndsprocesserna i de aktuella fallen.

– Det här blir också en grogrund för olika typer av spänningar och konflikter. Vi har inget förslag på om och hur man skulle förändra det här. Men vi ser att det är fråga som är värd att titta vidare på, förklarar Karin Beland Lindahl.

Näringsminister Mikael Damberg vill inte kommentera forskningsrapporten i nuläget med tanke på att flera gruvärenden, däribland Kallakprojektet, just nu behandlas av tillståndsmyndigheten Bergsstaten.

Gruvornas branschorganisation Swemin, tycker det är bra att det forskas kring gruvprojekt som kantats av konflikter, men menar samtidigt att långt ifrån alla gör det.

– Vi har exemplet Pajala där det absolut inte var den här typen av diskussion och konflikter, utan det var ett väldigt positivt bemötande man fick när man startade upp projektet, säger Per Ahl, vd på branschorganisationen Swemin.

I forskningsrapporten betonas också att så länge de samiska markrättigheterna är oklara och omtvistade, så är sannolikheten stor att framtida naturresursexploateringar kommer ge upphov till fler konflikter.

Det tror även Jan-Erik Länta som är ordförande i  Jåkkåkaska sameby i Jokkmokk:

– Jo, men så är det. Staten måste ta ett ansvar och bestämma sig för att man ska bevara de samiska näringarna och den samiska kulturen. För vi är beroende av markerna där renarna kan beta. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".