Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Reportage: "Vi vill leva, inte kämpa varje dag för att överleva"

Publicerat onsdag 16 november 2016 kl 08.41
Reportage: Svenskar avråds från resor, tusentals afghaner skickas tillbaka
(12 min)
Hakim Tavakuli, asylsökande i Boden.
1 av 4
Hakim Tavakuli i Boden är en av dem som väntar på besked i sitt asylärende. Han är kritisk till den svenska flyktingpolitiken. Foto: Johanna Hövenmark/Sveriges Radio
Wajed Hajizada, asylsökande i Boden.
2 av 4
Wajed Hajizada i Boden menar att utvisningar till Afghanistan är ett svek mot de mänskliga rättigheterna. Foto: Johanna Hövenmark/Sveriges Radio
Anders Fänge. Foto: Makan E-Rahmati/TT .
3 av 4
"Landet är redan i en svår och utsatt situation och det blir allt värre", säger Anders Fänge, styrelseledamot i Svenska Afghanistankommittén. Foto: Makan E-Rahmati/TT
Fredrik Lundh Sammeli, migrationspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Foto: Monika Sällström/Sveriges Radio
4 av 4
Fredrik Lundh Sammeli (S), migrationspolitisk talesperson, utesluter inte att fler afghaner kan komma att få uppehållstillstånd framöver. Foto: Monika Sällström/Sveriges Radio

Tusentals unga människor bedöms sakna asylskäl och står inför utvisning till Afghanistan. Samtidigt har säkerhetsläget i landet kraftigt försämrats och utrikesdepartementet, UD, avråder svenskar från resor.

Wajed Hajizada möter oss i en källarlokal i Boden där många asylsökande träffas. Han väntar på besked om han ska få stanna i Sverige eller inte och är en av ungefär 2 100 afghaner i Norrbotten, inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem.

I oviss väntan ser Wajed Hajizada hur andra afghaner får avslag på sina ansökningar om asyl. Hittills i år har Migrationsverket beslutat om avslag för ungefär 3 500 personer från Afghanistan.

– Politikerna i Sverige har alltid sagt i medierna att de stöder mänskliga rättigheter. Jag förväntade mig inte det här av svenska politiker och afghanska politiker, de har jag inget hopp om, säger han.

Kritiken, oron och frustrationen delas av Hakim Tavakuli, även han asylsökande från Afghanistan.

– Om Afghanistan var säkert för oss så skulle vi vara tillsammans med våra familjer nu, och inte här och be om trygghet, säger Hakim Tavakuli.

De senaste landrapporterna, oavsett om de kommer från Migrationsverket eller från människorättsorganisationerna, beskriver det försämrade säkerhetsläget i Afghanistan.

– Jag begär att Sverige inte skickar afghaner tillbaka till Afghanistan, säger Hakim Tavakuli.

Amnestys rapport Mina barn kommer att dö den här vintern handlar om hur 1,2 miljoner internflyktingar lever utan tillgång till mat, vatten, sjukvård och möjligheter till utbildning och arbete.

– Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats under den senaste tiden, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot från Norrbotten och migrationspolitisk talesperson för partiet.

Utrikesdepartementet, UD, avråder tills vidare från alla resor till Afghanistan. Samtliga personer som vistas i landet bedöms löpa risk att drabbas av terrorhandlingar.

– Det är mycket som väger för att man faktiskt ska låta afghaner i stil med syrier få stanna när de kommer hit. Landet är redan i en svår och utsatt situation och det blir allt värre, säger Anders Fänge, expert på Afghanistan som sitter i styrelsen för Svenska Afghanistankommittén.

Det är en mörk bild som Anders Fänge ger av den tillvaro som de unga människor som i Sverige bedöms sakna asylskäl, kan möta i Afghanistan.

– Det är ett land där du har krig, en stat som inte fungerar. Om du är en ungdom och blir utvisad till Kabul eller någon annan större stad eftersom den provins som du ursprungligen kommer ifrån bedöms för allt för osäker och du inte har ett socialt nätverk, så är du väldigt tillspillogiven, säger han.

Hur kan det konkret se ut?

– De har väldigt få val. Du har en arbetslöshet på uppskattningsvis 40 procent, däromkring, så att få ett jobb är väldigt, väldigt svårt. Man kan låta värva sig till den afghanska armén som har våldsamt höga förlustsiffror som stiger hela tiden i kriget med taliban. Du kan bli kriminell och sluta dig till något kriminellt gäng eller starta upp ett egen kriminell verksamhet. Du kan bli tiggare, vilket inte är någon speciellt trevlig tillvaro, säger Anders Fänge.

Just nu väntar ungefär 34 000 personer från Afghanistan på beslut i sina asylärenden, och fler än hälften är ensamkommande barn.

– Tittar man på en hel del av de utvisningsbeslut som nu kommer från Migrationsverket så är det tämligen magstarka saker som det beslutas om, säger Anders Fänge.

Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, svarar på kritiken:

– UNHCR (FN:s flyktingorgan) har uttalat sig generellt om asylprövningen i Sverige som att den svenska asylprövningen är kanske den bästa i världen och håller en oerhört hög internationell standard. Vi har alltid muntlighet i våra ärenden där den sökande får redogöra för sina asylskäl. I de här ärendena har man också ett offentligt biträde som bistår i den juridiska delen.

Han fortsätter:

– Man har alltid möjlighet att överklaga besluten till domstol som prövar Migrationsverkets beslut. De här rättssäkerhetskomponenterna ska sammantaget gör att vi ska ha en säker provning. Vi ska inte ha några magstarka beslut. De är grundade på gällande rätt och prövas i svensk domstol. Om det finns särskilda beslut som Anders Fänge har så tar vi tacksamt emot dem och tittar på dem, säger Carl Bexelius.

Något som skrämmer Wajed Hajizada, Hakim Tavakuli och många andra asylsökande afghaner i Norrbotten är det avtal som Sverige nyligen tecknade med Afghanistan i syfte att kunna verkställa fler tvångsutvisningar.

– Vi räknar med att börja arbeta enligt det nya avtalet inom ett par veckor, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen i Sverige.

Gränspolisen har ungefär 200 aktiva ärenden som rör Afghanistan men sammanlagt ungefär 900 ärenden. Många av dessa ärenden rör personer med utvisningsbeslut som håller sig undan.

I avtalet mellan länderna står att personer som återvänder ska få ett värdigt mottagande. Enligt experten Anders Fänge är det i nuläget osannolikt att Afghanistan kan leva upp till det.

– Vad det gäller återvändanden så har den afghanska staten mer än fullt upp med de som kommer från Pakistan, Iran och internflyktingar. Flyktingarna som kommer tillbaka från Europa har låg prioritet dessutom, säger Anders Fänge.

Socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson Fredrik Lundh Sammeli menar att det förvärrade säkerhetsläget i Afghanistan kan leda till att fler afghaner får uppehållstillstånd framöver. Samtidigt tycker han att det är bra att länderna träffat ett avtal för utvisningar.

– Det är i enlighet med folkrätten och det är ett avtal som styr upp och tydliggör hur ett återvändande ska genomföras. I första hand är det viktigt att de är frivilliga men i vissa fall kommer det också att ske med tvång, säger han.

Människor ska tas emot med värdighet. Kommer Afghanistans regering att kunna leva upp till det?

– Jag tror att de kommer att ha bättre förutsättningar att jobba med de frågorna i dag med ett avtal, att veta vad som förväntas, än när människor med frivillighet eller tvång tidigare utvisades. Det här är ändå ett steg i rätt riktning, att ha ett återvändandeavtal. Det har vi med väldigt många länder, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Gemensamt hos de asylsökande i länet som P4 Norrbotten träffat är en rädsla och en massiv kritik mot utvisningarna.

– Jag tror att det är jätteviktigt att se att det är två delar. Varje person som söker asyl i Sverige får en rättssäker prövning. Man får sin sak prövad om man har skyddsskäl eller inte. Har man skyddsskäl enligt Migrationsverket får man ett uppehållstillstånd och ska snabbt ut i samhället. Har man det inte så ska man återvända. Återvändandeavtalet förändrar inte den enskilda prövningen. Den är alltid individuell och bygger på de underlag som Migrationsverket har, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Wajed Hajizada i Boden har ett budskap till politikerna. "Vi vill leva, inte kämpa varje dag för att överleva".

Vad säger du till honom?

– Jag tror att han kan tala för väldigt många av de människor som är på flykt. Över 65 miljoner människor befinner sig på flykt runtom i världen. Under de två senaste åren har 250 000 asylsökande kommit hit till Sverige. De ska få en rättssäker prövning och väldigt många kommer att få möjlighet att stanna här, men alla får inte den möjligheten utifrån att de inte bedöms ha asylskäl. De människorna kommer att behöva återvända och då är det viktigt att man har ett ordnat återvändande. Att den processen inte tar för lång tid och man blir kvar här i en ovisshet, säger Lundh Sammeli.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".