Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Arbetslöshet i unga år påverkar hälsan långt senare

Publicerat måndag 26 december 2016 kl 11.04
Forskaren: Arbetslösheten skrivs in både i själen och i kroppen
(1:34 min)
Folksamling i oskärpa. Foto: Hasse Holmberg/TT
Arbetslöshet i unga år sätter spår även långt senare. Foto: Hasse Holmberg/TT

Att vara arbetslös som ung påverkar den psykiska hälsan även senare i livet.Det visar en studie från Umeå Universitet där man under en längre tid följt alla Luleåbor som gick ut nian.

– Arbetslöshet i unga år verkar ha en kvarstående effekt på hälsan oberoende av vad som händer senare i livet, säger Anne Hammarström som är professor i folkhälsovetenskap.

Anne Hammarström har följt de som gick ut årskurs nio i Luleå 1981 och 1989. Hon har sen återkommit till dem när de var 20-års åldern och i 40-års åldern för att visa på långsiktiga effekter av ungdomsarbetslöshet.

-Ju mer arbetslöshet och ju fler tillfälliga anställningar under livet, desto sämre psykisk hälsa

Forskningen visar att hög arbetslöshet i åldern mellan 21 och 25 år ledde till ökad sannolikhet för psykiska ohälsa i medelåldern. Och de som startade sitt yrkesliv när det var lågkonjunktur betalar ett extra högt pris för sin hälsa på sikt, visar studien.

Frågor som ställts i studien rör till exempel sömnlöshet, nedstämdhet och oro. Samma frågor vid varje tillfälle.

– Det är någonting i arbetslöshet som också skrivs in i kroppen. Både i själen och i kroppen och sen inte verkar försvinna därifrån oberoende om man får jobb, vilket i sig är väldigt allvarlig, säger Anne Hammarström

Och resultatet är tydligt.

– Ju mer arbetslöshet och ju fler tillfälliga anställningar under livet, desto sämre psykisk hälsa, säger Anne Hammarström.

Resultatet av den här studien om långsiktiga effekter av ungdomsarbetslöshet gäller inte bara i Luleå:

– Den här ungdomsgruppen från Luleå visar sig vara jämförbar med hela riket. Så resultaten går att jämföra och är väldigt liknande om man tittar på siffror från hela landet om hälsotillstånd och utbildning och så vidare, säger Anne Hammarström.

Anne Hammarström har tidigare jobbat i Umeå men är sedan i höstas vid professor i folkhälsovetenskap vid Uppsala universitet. Hon är nu gästföreläsare vid Umeå universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".