Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Trots allt fler kameror slipper många fartsyndare undan

Publicerat måndag 2 januari kl 05.36
Maria Kleemo: Vädret gör att inte fler lagförs
(3:18 min)
Polisens ATK-sektion i Kiruna.
Polisens ATK-sektion i Kiruna. Foto: Nils Eklund

Sedan de automatiska fartkamerorna började sättas upp längs de svenska vägarna för exakt tio år sedan har två miljoner fordon utretts, men andelen fartsyndare som inte lagförs har i princip stått stilla.

Sedan de automatiska fartkamerorna började sättas upp längs de svenska vägarna för exakt tio år sedan har två miljoner fordon utretts efter att de fastnat på bild.

Samtidigt har andelen av fartsyndarna som inte lagförs i princip stått still genom åren och två av tre slipper fortfarande undan, visar statistik som polisen sammanställt åt Ekot.

– Ja, men det är ungefär där vi kommer att ligga. Väder och vind är svårt att styra över. Så vi får inte en tydlig bild, den blir oskarp helt enkelt. Då blir det svårt att få bättre siffror, konstaterar Maria Kleemo, som är gruppchef vid polisens ATK-sektion i Kiruna.

Känns inte det frustrerande?

– Visst kan det kännas frustrerande om man tittar bara på siffrorna så där, säger Maria Kleemo.

Går vi lite djupare och tittar på siffrorna så når vi ju vårt mål, och det är att sänka hastigheten och rädda människoliv.

Utredaren Helena Tyni bildredigerar ett kvällsfoto från Örebro kommun utan vare sig snö eller regn. En vit bil syns tydligt med blixten och Helena zoomar in, markerar runt förarens ansikte och registreringsskylten och ökar ljuset och kontrasterna.

– Så att vi ska se vem det är. Sedan jämför vi ju med pass och körkortsfoton.

Tror du att det blir lätt att identifiera den här personen?

– Jag tror att det blir jättelätt att identifiera den här personen, säger utredaren Helena Tyni.

Och vad händer sedan?

– Sedan skickar vi ut ett brev med bilden på och så underrättas de om hastighetsöverträdelsen.

Dagligen vittjas och nollställs landets omkring 1 500 kamerastolpar på foton av fortkörare, för att landa i det öppna kontorslandskapet hos polisens ATK-sektion i Kiruna.

Kamerorna är inte igång samtidigt, men varje enskild kamera är aktiverad någon gång under dygnet. 230 000 ärenden per år utreder de 60 medarbetarna och fler kommer det bli när kameraflottan nu utökas med 500 nya stolpar de kommande två åren. De ska framförallt placeras på sträckor där antalet döda och skadade bedöms kunna minska mest med en sänkt hastighet.

– Idag sparar vi 25 liv per år och cirka 70 stycken från att bli svårt skadade visar statistik som vi har sedan vi etablerades 2006, säger Maria Kleemo.

Genom åren har röster höjts för att införa ett fordonsägaransvar, som vissa andra europeiska länder har, istället för dagens svenska föraransvar för att kunna ställa fler av fartsyndarna till svars. Frågan har också utretts utan att den lett någonstans.

Däremot visar statistiken att teknikutvecklingen skulle kunna få fler lagförda. Uppklarningsprocenten för polisens 15 mobila kamera enheter, flyttbara vagnar där kamerainställningarna görs manuellt, ligger på 60-65 procent jämfört med de automatiska kamerastolparnas runt 35 procent.

– För då kan du ju stämma av väderförhållandena just innan du ska använda kameran. Bländartid och blixt och får vi bättre teknik så ska vi kunna höja andelen lagförda, avslutar Maria Kleemo vid polisens ATK-sektion i Kiruna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".