Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
(2:30 min)
Elever i kulturskolor kan få sämre villkor efter utredning
Publicerat fredag 17 mars kl 06.05
Konsert med elever från kulturskolan.
1 av 2
Elever kan stängas ute från kulturskolor, framför allt i mindre kommuner. Det tror många remissinstanser efter förslaget från Kulturskoleutredningen. Foto: Mats Åstrand / TT
Börje Andersson, lärare på Kulturskolan i Älvsbyn.
2 av 2
Börje Andersson, lärare på Kulturskolan i Älvsbyn. Foto: Bo Torbjörn Ek/Sveriges Radio

Kulturskolans lektioner ska ske på fritid, inte på skoltid. Det föreslår Kulturskoleutredningen. Men förslaget får omfattande kritik från många remissinstanser.

Börje Andersson, lärare på Älvsbyns kulturskola, tror att det skulle drabba barn och unga på landsbygden.

– Jag tror att det kommer blir svårt för många att ta sig in till tätorten, därför att då har man ju avslutat sin skola och åker hem och så ska man tillbaks igen. Många kommer att falla bort på grund av det där, så det blir ju inte en rättvis skola på det sättet, säger han.

Det är inte bara Börje Andersson som är kritisk. Remissinstanser som Göteborgs universitet, ett stort antal kommuner och Statens musikverk har samma invändningar mot utredningens slutsatser: undervisning på fritid riskerar att skapa problem för många elever som bor långt från skolan.

Men utredaren Monica Lindgren tycker att undervisning på fritid är viktig för att inte blanda ihop Kulturskolans verksamhet med grundskolan.

– Om Kulturskolan ska behålla sin legitimitet in i framtiden är det viktigt att det är en verksamhet som erbjuds på barnens fria tid. Kulturskolan skulle ju kunna bli en del av grundskolan till exempel, men då blir det ju skola av det och då förlorar Kulturskolan sin legitimitet, säger hon.

En jämlik kulturskola

Hur ska den kommunala musik- och kulturskolan locka fler och bli möjlig för fler unga i landet?

I den första utredningen som gjorts på nationell nivå av landets kulturskoleverksamheter visar det sig att de som går i kulturskolan framför allt är barn till föräldrar som själva utövar kultur på olika sätt och är högutbildade. 

Den särskilda utredaren Monica Lindgren fick uppdraget av regeringen att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Samt lämna förslag på hur statliga insatser kan bidra till att göra kulturskolan mer tillgänglig och jämlik.

24 oktober 2016 överlämnades Kulturskoleutredningen till regeringen. Fram till 15 mars 2017 har den varit ute på remiss.

Utredaren föreslår bland annat att inrätta nationella mål för Kulturskolan för att ge en tydlig riktning för verksamheten.

Ett av de föreslagna nationella målen lyder: ”kulturskolan ska bedrivas på barns och ungas fria tid”. Något som många remissinstanser reagerat på.

Totalt antal remissvar som går att läsa på regeringens hemsida: 140

69* av dem är kritiska till det nationella målet: ”kulturskolan ska bedrivas på barns och ungas fria tid”.

8 är positiva till det nationella målet: ”kulturskolan ska bedrivas på barns och ungas fria tid”.

55 Kommenterar inte det specifika förslaget.

8 ger inga synpunkter på Kulturskoleutredningen.

*Av de 69 som är kritiska är:
37 kommuner/landsting/regioner  
13 Kulturskolor/kulturskolenätverk
19 övriga (som Lärarförbundet, SKL, Göteborgs universitet, Statens musikverk, Regional musik i Sverige)

/Kulturnytt P1

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".