Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
(2:20 min)
Nationella minoriteter glöms bort i historieundervisning
Publicerat onsdag 26 april kl 06.00
Erik Larsson och Selma Knutsson i klass 9C på Brönjaskolan i Sävast tycker båda att de har bättre koll på minoriteterna i norr än andra.
1 av 2
Niondeklassarna Erik Larsson och Selma Knutsson känner till minoritetsfolken här i norr bättre än andra minoriteter, säger de. Foto: Anna Torgnysdotter/Sveriges Radio.
Olivia Bergdahl på Brönjaskolan skulle gärna veta mer om både samers och sverigefinnars kultur och historia.
2 av 2
Olivia Bergdahl på Brönjaskolan skulle gärna veta mer om både samers och sverigefinnars kultur och historia. Foto: Anna Torgnysdotter/Sveriges Radio.

En av fyra tillfrågade högstadielärare i Norrbotten undervisar inte om alla de fem nationella minoriteterna i historieundervisningen - trots att det är obligatoriskt.

 De traditionella läromedlen räcker inte till

Alla skolelever i Sverige ska lära sig om de fem nationella minoriteternas historia - men det är inte alltid som det förverkligas.

Det visar en undersökning som Sveriges Radios reporternätverk gjort tillsammans med Sisuradio. 

– Samerna, finskan och meänkieli....

Evelina Kyrö, i klass 9C på Brönjaskolan i Sävast utanför Boden, funderar en stund innan  hon börjar räkna upp vilka nationella vilka minoriteter hon känner till i Sverige.

– Ja, som sagt så har vi läst lite i sjuan, men man tappar minnet väldigt snabbt, konstaterar klasskamraten Erik Larsson.

– Judarna har man väl koll på, men inte minoritetsstatusen. Det är väl mer det här om andra världskriget och sånt, fyller 15-åriga Olivia Bergdahl i och förklarar att just judarnas svenska historia har hon inte så bra koll på alls.

Långtifrån alla i klassrummet känner till själva minoritetsstatusen för de fem nationella minoriteterna. Och det är inte heller så många som till exempel känner de här folkens historia i nationalstatens Sverige, även om flera av eleverna tycker att de vet lite mer om samer, tornedalingar och till viss del även sverigefinnar. 

– Man har ganska bra koll på de som finns häruppe i närområdet, i norra Sverige. Man känner ju någon och vet att de finns, säger Selma Knutsson. 

I Sveriges Radios enkät, som närmare 200 historielärare på högstadier över hela landet, har besvarat visas att flera av lärarna som har svårt att hinna med och prioritera de nationella minoriteternas historia i undervisningen, trots att det här sen 2011 är klassat som centralt innehåll i kursplanen.

En av fyra av de som svarat i Norrbotten undervisar inte om samtliga fem officiella minoriteterna historia. I hela landet är det mer än hälften av lärarna som inte gör det. 

Och det är just okunskap om samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar och deras historia som brukar anges som den främsta orsaken till att Sverige långtifrån alltid lever upp till de åtaganden som de för med sig att ha erkända minoriteter.

En av svårigheterna ligger i de traditionella läroböckerna anser lärarna. Historia- och samhällskunskapsläraren Mattias Palo i Jokkmokk tycker att läromedlen är undermåliga. 

– De är väldigt kortfattade och väldigt torftiga på vissa områden. Det är väldigt mycket jag tycker saknas och som bör finnas med, konstaterar Mattias Palo på Östra skolan i Jokkmokk.

Så gjordes undersökningen om nationella minoriteter i skolan

298 historialärare i årskurserna 7-9 runt om i Sverige fick en enkät om undervisningen om de nationella minoriteternas historia. 187 lärare svarade vilket motsvarar en svargrad på 63 procent. I Norrbotten svarade 20 lärare på utskicket.

15 procent av lärarna uppger att de inte undervisar alls om de nationella minoriteternas historia. 

Mindre än hälften (87/187) av de som svarade på enkäten säger att de undervisar om alla de fem grupperna. 

Samernas historia undervisar flest om, följt av judarnas och romernas
Minst fokus får tornedalingarnas och sverigefinnarnas historia.

Lärarna i enkäten utgör inte ett statistiskt urval, utan skolorna fördelades över hela landet så att varje P4-kanal samlat in mellan 5-10 mejladresser till historialärare i deras bevakningsområde.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".