Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
(1:40 min)
Åderbråckskirurgi – en fråga om plånbokens storlek
Publicerat måndag 8 maj kl 05.30
Michael Dahlberg, länschef kirurgi och urologi.
1 av 2
"För att kunna erbjuda de kostsamma behandlingarna för svårt sjuka måste man ta bort i andra änden", säger Michael Dahlberg, länschef allmänkirurgi och urologi. Foto: Johanna Hövenmark/Sveriges Radio
Lisbeth Engelmark-Haupt, vd Hermelinen.
2 av 2
"Vi märkte att vi fick fler och fler förfrågningar om vi kunde operera åderbråck", säger Lisbeth Engelmark-Haupt, vd på Hermelinen. Foto: Johanna Hövenmark/Sveriges Radio

Patienter nekas åderbråcksoperation vid Sunderby sjukhus, trots stora besvär med värkande ben. Allt fler drabbade hänvisas i stället till privat sjukvård, där de själva får bekosta ingreppen.

Har du sökt vård för åderbråck? Hör av dig till vår reporter Johanna Hövenmark, johanna.hovenmark@sverigesradio.se.

I fjol gjordes ett tiotal åderbråcksoperationer i Region Norrbotten, för tio år sedan gjordes ungefär 150 operationer om året.

– För att erbjudas en operation i den offentliga vården så ska man ha så pass mycket besvär att man får hudåkomma med eksem och sårbildning. Att man har tyngdkänsla, värk och smärta räcker inte, säger Michael Dahlberg, länschef för allmänkirurgi och urologi.

Kriterierna för att erbjudas en skattefinansierad operation har stegvis skärpts under det senaste decenniet.

Vi befinner oss i en situation när inte allt kan erbjudas.

Först sorterades patienter med kosmetiska åderbråcksproblem bort. Sedan några år tillbaka nekas även patienter som lider av smärta och värk. Det rör sig om nationella överenskommelser mellan landsting och regioner i Sverige.

Michael Dahlberg pratar om prioriteringar i en sjukvård med ansträngd ekonomi. En utveckling som han tror kommer att fortsätta, inom flera medicinska områden.

– Sjukvården har begränsade resurser och vi har en kostnadsökning på grund av avancerad behandling, till exempel dyra cancerläkemedel. För att kunna erbjuda de kostsamma, avancerade behandlingarna för svårt sjuka med livshotande sjukdomar så måste man ta bort i andra änden, säger han.

Patienter som nekas åderbråcksoperation på Sunderby sjukhus hänvisas till privata vårdgivare, som Hermelinen i Luleå.

– Vi märkte för några år sedan att vi fick fler och fler förfrågningar om vi kunde operera åderbråck och vi hade ingen kärlkirurg. Då pratade vi med landstinget och frågade, eftersom det inte är konkurrerande verksamhet, om vi kunde få tillgång till någon av deras läkare. Det gick bra så länge det inte skulle inkräkta på deras ordinarie arbetstid, säger Lisbeth Engelmark-Haupt, vd för Hermelinen.

Det betyder att en patient kan nekas operation i Sunderbyn, men erbjudas ingreppet på Hermelinen, och det i mötet med en och samma läkare. Skillnaden är att patienten själv får stå för kostnaden.

Michael Dahlberg menar att Region Norrbotten gynnas av att läkaren, genom att vara verksam på båda klinikerna, får större erfarenhet av åderbråcksoperationer. Samtidigt anser han själv att konstruktionen rör sig i gråzonen, utifrån de lagar och regler som finns för offentliganställdas bisysslor.

– Vi ser att det finns ett winwin-förhållande mellan den offentliga vården och den privata vården när det gäller sådana här saker. Samtidigt har jag full förståelse för att det kan skapa förtroendebesvär och ur den aspekten kan man också diskutera att vi inte ska tillåta sådant här, säger Dahlberg. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".