Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#gömdisverige
Tvättstugan där Shamim och Qayyum sover på en madrass.
1 av 3
Tvättstugan där det paret Shamim och Qayyum sover på en madrass. Foto: Anna Torgnysdotter/Sveriges Radio.
Här stoppar de undan madrassen under dagtid.
2 av 3
I det här utrymmet stoppar de under dagtid undan madrassen de sover på under nätterna. Foto: Anna Torgnysdotter/Sveriges Radio.
En av det bostadslösa parets tillhörigheter: den viktiga medicinväskan som de alltid försöker förvara på ett säkert sätt.
3 av 3
En av det bostadslösa parets tillhörigheter: den viktiga medicinväskan som de alltid försöker förvara på ett säkert sätt. Foto: Anna Torgnysdotter/Sverige Radio.
Lyssna
(1:48 min)
Lyssna
(1:48 min)
Lyssna
(1:48 min)
Hundratals lever gömda i Norrbotten
Uppdaterat tisdag 16 maj kl 15.04
Publicerat tisdag 16 maj kl 11.53
Uppdaterat tisdag 16 maj kl 15.04
Publicerat tisdag 16 maj kl 11.53
Tvättstugan där Shamim och Qayyum sover på en madrass.
1 av 3
Tvättstugan där det paret Shamim och Qayyum sover på en madrass. Foto: Anna Torgnysdotter/Sveriges Radio.
Här stoppar de undan madrassen under dagtid.
2 av 3
I det här utrymmet stoppar de under dagtid undan madrassen de sover på under nätterna. Foto: Anna Torgnysdotter/Sveriges Radio.
En av det bostadslösa parets tillhörigheter: den viktiga medicinväskan som de alltid försöker förvara på ett säkert sätt.
3 av 3
En av det bostadslösa parets tillhörigheter: den viktiga medicinväskan som de alltid försöker förvara på ett säkert sätt. Foto: Anna Torgnysdotter/Sverige Radio.

Antalet asylsökande som går under jorden efter avslagsbeslut kommer att öka de kommande åren. Det säger Patrik Engström, gränspolisens nationella chef i landet.

Ingen vet exakt hur många illegala flyktingar som finns i Norrbotten i dagsläget. Men i takt med att fler avslagsbeslut avgörs så väntas antalet öka kraftigt. Det visar Migrationsverkets nationella prognos, men även bedömningar som görs av gränspolisen. Framför allt beroende på den stora gruppen asylsökande som kom häromåret.

– Allting talar för att den här gruppen kommer öka i storlek i Sverige, säger Patrik Engström, nationell chef för gränspolisen som sköter den så kallade inre utlänningskontrollen i Sverige.

Enligt Migrationsverkets siffror är det totalt 2 555 asylsökande som under åren 2014, 2015 och 2016 har avvikit i de fyra nordligaste länen. De allra flesta i samband med avslagsbeslut.

En del av de här personerna kan ha lämnat landet på egen hand eller gömmer sig i någon annan del av Sverige, men sannolikt handlar det således om flera hundra personer som på ett eller annat sätt gömmer sig i Norrbotten.

Enligt gränspolisen uppgifter är det åtminstone 880 asylsökande i nuläget i de fyra nordligaste länen som gömmer sig - och där ärendena inte hunnit avskrivas, vilket de gör efter fyra år.

Sveriges Radios reporternätverk har under den här våren träffat 84 gömda personer över hela landet. I syfte att skildra deras vardagsliv och hur livet som gömd är.

Två av de här personerna är det pakistanska paret Shamim och Qayyum här som finns någonstans i Norrbotten.

Efter avslagsbeslutet för någon månad sedan lever de under knappa omständigheter och saknar egentlig bostad. De sover på natten i en tvättstuga i ett hyreshus.

– Vi lägger maten i plastpåsar och hänger utanför fönstret, berättar 53-årige Qayyum och visar hur han brukar hänga kylvaror och rester som blir över från dagens måltid utanför fönstret i en tvättstuga.

Det är fortfarande nattkallt och bröd brukar de försvara i snön, åtminstone fram tills rätt nyligt. Då höll det sig fräscht länge.

Oftast äter paret Shamim och Qayyum bara en gång om dagen. Och det funkar inte så bra eftersom Shamim är diabetiker och hennes blodsockervärden flukturerar alldeles för mycket, enligt läkarna.

Efter ett avslagsbeslut är det många som blir av med sin bostad och dagsersättning, på samma sätt som som Qayyum och Shamim har blivit. Det hårdare regelverket har införts för att få fler asylsökande som får avslagsbeslut, att samarbeta och vilja återvända frivilligt.

Detta har gömda rätt till:

 Skola
Barn som vistas i landet utan tillstånd har rätt till samma utbildning som barn som är bosatta i Sverige. Kommuner kan ansöka om statsbidrag, 2016 gav Skolverket 50 miljoner i bidrag till de kommuner som ansökte. Uppskattningsvis går 2 000 - 4 000 papperslösa barn i skola i Sverige. Kommuner kan ansöka om statsbidrag för kostnaderna, 2016 gav Skolverket 50 miljoner i bidrag fördelat på de kommuner som ansökte.

 Sjukvård
Papperslösa har rätt till sjuk- och tandvård som inte kan vänta, det är vårdpersonalen som bestämmer om vården är akut. Personer under 18 år har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn. 
2015 registrerades nästan 30 000 besök av papperslösa i sjuk- och tandvård (anm. Stockholm och Skåne har inte redovisat tandvård, Västra Götalandsregionen inte primärvård). 
Under 2015 uppgick landstingens registrerade kostnader för vård av papperslösa till 150 miljoner kronor.

Hur många papperslösa finns det i Sverige?
Antalet är svårt att uppskatta och beror på hur man räknar. Vår rapportering avser människor som varit asylsökande, fått avslag och förlorat sina rättigheter som asylsökande men ändå valt att stanna kvar i Sverige. Det är dessa Migrationsverket senaste siffror berör, så kallade återvändandeärenden. Fyra år efter ett avvisningsbeslut preskriberas ärendet och försvinner från statistiken, och personen har då rätt att söka asyl igen.

Eftersökta av polisen:
2017 jan t.o.m. mars: 12 591
Migrationsverkets prognos för 2018: 16 100
Siffran är mycket svår att uppskatta, säger gränspolischefen Patrik Engström till Sveriges Radio. En del av dem kan ha rest till andra länder, samtidigt som det kan finnas ett stort mörkertal, till exempel personer som inte gett sig till känna hos Migrationsverket. 

Källor: Migrationsverket,  Polisen, Skolverket, Statskontoret, 1177 Vårdguiden

#Gömdisverige – om publiceringen

Varför gör ni det här inslaget?

Enligt polisen finns idag runt 12 500 personer som befinner sig i Sverige illegalt. Vi har följt några personer i den här gruppen för att ta reda på hur deras liv ser ut, och hur de resonerar kring att de vistas i Sverige illegalt.

Har ni inte en skyldighet att anmäla dem till polisen?

Journalister har en rätt och en skyldighet att skydda sina källor. Risken med att röja källor är det kan leda till att ingen vill berätta sina historier, eller överhuvudtaget lämna känsligt material till journalister, på grund av rädsla för att bli röjd.

Varför publicerar ni namn på de ni träffat?

Vi vill i största möjliga mån låta människor komma till tals under eget namn och med egen röst. I de fall vi har publicerat namn och röst har det gjorts med personens godkännande, i andra fall har vi använt oss av fiktiva namn.

Så gjordes #gömdisverige

Med #gömdiSverige vill Sveriges Radios reporternätverk skildra gömda personers egna berättelser. Det diskuteras ofta om dem men sällan hörs deras egna röster. Reportrar på 19 av landets P4 kanaler har deltagit och tillsammans har vi pratat med 84 gömda.

Det finns olika typer av gömda. Vi valde att avgränsa oss till personer som sökt asyl i Sverige, fått avslag och avvisningsbeslut men valt att inte återvända utan istället leva kvar i Sverige.

Vi vill berätta hur de bor, får mat, kläder och pengar. Hur de mår, både psykiskt och fysiskt och varför de inte återvänt till respektive hemland efter avvisningsbeslut.

För att få svar som går att sammanfatta så gjorde vi ett frågeformulär som samtliga reportrar har använt sig av. Men svaren vi fått kan inte ses som ett statistiskt underlag eftersom vi inte gjort ett slumpmässigt urval av samtliga gömda som finns i landet. Vi har intervjuat de vi har lyckats lokalisera. Det vi redovisar är vanliga svar vi har fått av de 84 personer vi intervjuat och ger exempel på hur livet kan se ut för en gömd person.

Relaterat
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".