Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#gömdisverige
(1:41 min)
”Leila” gick under jorden och jobbar svart
Publicerat onsdag 17 maj kl 16.44
"Leila" som levt som gömd i Norrbotten.
"Leila" som har levt som gömd i Norrbotten. Foto: Anna Torgnysdotter/Sveriges Radio.

16-åriga ”Leila” från Afghanistan lämnade sin familj på flykt och tog sig till Norrbotten. Nu lever hon gömd och jobbar svart i Stockholm.

Det har blivit vanligare att arbetsgivare avslöjas för att utnyttja svartjobbare, det visar de senaste årens kontroller som Skatteverket gjort över hela landet.

16-åriga ”Leila” från Afghanistan (som egentligen heter något annat) är en av de som är med om det här. Efter att hon i höstas fick nej på sin ansökan om att få stanna i Sverige, valde hon att gå under jorden och helt leva som gömd här i Norrbotten (inne i en familjs villa i en Norrbottenskommun). 

Men för en tid sedan blev situationen ohållbar och nu har hon tagit sig till Stockholm och jobbar utan tillstånd, med låg lön.

P4 Norrbottens reporter har fått komma och hälsa på på Leilas jobb på en liten lunchrestaurang. Men chefen vet inte att Leila lever som gömd.

6 000 kronor i månaden får Leila när hon jobbar mellan 8 och 15 ungefär, fem dagar i veckan. 

6 000 kronor i lön fick hon även på förra stället, en matvaruaffär. Där jobbade hon snarare tiotimmarspass och där fick ägaren från början veta att hon levde som gömd.

Det ångrar hon idag. En eftermiddag när hos satt på tåget hem från jobbet fick hon ett meddelande i mobilen: "Vi vill inte att du kommer tillbaka i morgon." Och Leila kunde ingenting göra när affärsägaren sedan vägrade betala ut lön som han var skyldig henne.

– De visste att jag inte kunde polisanmäla, konstaterar hon.

 

Detta har gömda rätt till:

 Skola
Barn som vistas i landet utan tillstånd har rätt till samma utbildning som barn som är bosatta i Sverige. Kommuner kan ansöka om statsbidrag, 2016 gav Skolverket 50 miljoner i bidrag till de kommuner som ansökte. Uppskattningsvis går 2 000 - 4 000 papperslösa barn i skola i Sverige. Kommuner kan ansöka om statsbidrag för kostnaderna, 2016 gav Skolverket 50 miljoner i bidrag fördelat på de kommuner som ansökte.

 Sjukvård
Papperslösa har rätt till sjuk- och tandvård som inte kan vänta, det är vårdpersonalen som bestämmer om vården är akut. Personer under 18 år har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn. 
2015 registrerades nästan 30 000 besök av papperslösa i sjuk- och tandvård (anm. Stockholm och Skåne har inte redovisat tandvård, Västra Götalandsregionen inte primärvård). 
Under 2015 uppgick landstingens registrerade kostnader för vård av papperslösa till 150 miljoner kronor.

Hur många papperslösa finns det i Sverige?
Antalet är svårt att uppskatta och beror på hur man räknar. Vår rapportering avser människor som varit asylsökande, fått avslag och förlorat sina rättigheter som asylsökande men ändå valt att stanna kvar i Sverige. Det är dessa Migrationsverket senaste siffror berör, så kallade återvändandeärenden. Fyra år efter ett avvisningsbeslut preskriberas ärendet och försvinner från statistiken, och personen har då rätt att söka asyl igen.

Eftersökta av polisen:
2017 jan t.o.m. mars: 12 591
Migrationsverkets prognos för 2018: 16 100
Siffran är mycket svår att uppskatta, säger gränspolischefen Patrik Engström till Sveriges Radio. En del av dem kan ha rest till andra länder, samtidigt som det kan finnas ett stort mörkertal, till exempel personer som inte gett sig till känna hos Migrationsverket. 

Källor: Migrationsverket,  Polisen, Skolverket, Statskontoret, 1177 Vårdguiden

#Gömdisverige – om publiceringen

Varför gör ni det här inslaget?

Enligt polisen finns idag runt 12 500 personer som befinner sig i Sverige illegalt. Vi har följt några personer i den här gruppen för att ta reda på hur deras liv ser ut, och hur de resonerar kring att de vistas i Sverige illegalt.

Har ni inte en skyldighet att anmäla dem till polisen?

Journalister har en rätt och en skyldighet att skydda sina källor. Risken med att röja källor är det kan leda till att ingen vill berätta sina historier, eller överhuvudtaget lämna känsligt material till journalister, på grund av rädsla för att bli röjd.

Varför publicerar ni namn på de ni träffat?

Vi vill i största möjliga mån låta människor komma till tals under eget namn och med egen röst. I de fall vi har publicerat namn och röst har det gjorts med personens godkännande, i andra fall har vi använt oss av fiktiva namn.

Så gjordes #gömdisverige

Med #gömdiSverige vill Sveriges Radios reporternätverk skildra gömda personers egna berättelser. Det diskuteras ofta om dem men sällan hörs deras egna röster. Reportrar på 19 av landets P4 kanaler har deltagit och tillsammans har vi pratat med 84 gömda.

Det finns olika typer av gömda. Vi valde att avgränsa oss till personer som sökt asyl i Sverige, fått avslag och avvisningsbeslut men valt att inte återvända utan istället leva kvar i Sverige.

Vi vill berätta hur de bor, får mat, kläder och pengar. Hur de mår, både psykiskt och fysiskt och varför de inte återvänt till respektive hemland efter avvisningsbeslut.

För att få svar som går att sammanfatta så gjorde vi ett frågeformulär som samtliga reportrar har använt sig av. Men svaren vi fått kan inte ses som ett statistiskt underlag eftersom vi inte gjort ett slumpmässigt urval av samtliga gömda som finns i landet. Vi har intervjuat de vi har lyckats lokalisera. Det vi redovisar är vanliga svar vi har fått av de 84 personer vi intervjuat och ger exempel på hur livet kan se ut för en gömd person.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".