Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sametingsvalet 2017
(2:04 min)
Lågt förtroende för Sametinget
Publicerat fredag 19 maj kl 10.26
Ragnhild Nilsson statsvetare Stockholms universitet.
1 av 2
Ragnhild Nilsson statsvetare Stockholms universitet. Foto: Nils Eklund
Josefina Skerk ledamot i Sametinget för partiet Jakt- och Fiskesamerna. Foto: Nils Eklund
2 av 2
Josefina Skerk ledamot i Sametinget för partiet Jakt- och Fiskesamerna. Foto: Nils Eklund

På söndag hålls det val till Sametinget. Närmare 9 000 röstberättigade har möjlighet att välja vilka samiska partier och politiker som ska styra Sametingets politiska del de kommande fyra åren.

Samtidigt som de samiska väljarna går till val är förtroendet för Sametinget i den samiska väljarkåren i Sverige lågt och betydligt lägre än i grannlandet Norge. Det visar en ny jämförelse gjord av Stockholms universitet.

16 procent av de samiska väljarna i Sverige hade högt eller mycket högt förtroende för Sametinget visar en undersökning som gjordes i samband med förra valet. Motsvarande siffra för norska Sametinget ligger på 49 procent.

– Dels beror det ju på att Sametinget i Norge har ett betydligt högre inflytande i de frågor som väljarna tycker är viktiga. Inom skolan, inom omsorg, inom naturresursförvaltning.

Sametinget är både en statligt styrd och finansierad svensk myndighet, som till exempel administrerar och betalar ut ersättningar för renar som dödats av rovdjur och fördelar kulturbidrag, men också ett folkvalt organ med 31 ledamöter där nio partier ställer upp i valet på söndag.

Men den politiska delens makt är ytterst begränsad i frågor som direkt påverkar samer i större utsträckning. Man har exempelvis inte möjlighet att stoppa en gruvexploatering i renskötselområdet. Däremot kan deras beslut fungera som opinionsyttringar mot riksdag och regering.

Men det ändrar inte Jokkmokkbon och förstagångsväljaren Sanna Vannars låga förtroende.

– För att Sametinget har inte så mycket makt egentligen. Utan det är ändå staten som bestämmer känns det som.

Hur menar du då?

– Ja, men det är ändå de som sitter på pengarna och om staten säger något annat så har Sametinget inte något att säga emot, säger Sanna Vannar.

Josefina Skerk är vice styrelseordförande i Sametinget och ledamot för största partiet Jakt- och Fiskesamerna, som med stöd av andra partier styrt Sametinget den gångna mandatperioden. Hon tror att det låga förtroendet bland väljarna i Sverige har att göra med att de vill se ett större mandat för Sametinget.

– Jag ser det som ett tydligt bevis för att det väljarna vill ha är ett större mandat för Sametinget att ta beslut i de frågor som faktiskt berör samerna och inte bara kunna yttra sig i olika frågor.

Men kan det inte bara vara ett kvitto på att ni samiska politiker inte gör ert jobb tillräckligt bra då?

– Det är klart att vi alltid kan bli bättre, men om du tittar vidare på den väljarundersökning som man har gjort på svensk sidan så är ju just huvudpunkterna att Sametinget inte har det inflytandet, säger Josefina Skerk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".