Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Landsbygden slipper cook and chill

Publicerat torsdag 17 november 2005 kl 12.41

Gällivare kommuns satsning på metoden cook and chill skulle ge bättre och billigare skolmat, men i stället blev den dyrare. Dessutom gick kommunens elever ut i matstrejk. Det här har resulterat i ändrade rutiner och en delvis ny kostorganisation, men också att kommunens skolor på landsbygden kan komma att få återgå till matlagning i respektive skolkök.

För två år sedan infördes den så kallade cook and chill metoden i Gällivare kommun. Metoden innebär att lagad mat kyls ned direkt för att sedan värmas upp strax innan den ska ätas. Snart började dock protesterna höras.

Metoden som skulle ge kommunens skolor och äldreboenden bättre och billigare mat blev istället dyrare. Som ersättning fick kommunledningen tillföra barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen ett extra anslag på 3,2 miljoner kronor. I februari förra året gick dessutom kommunens elever ut i strejk för att protestera mot den dåliga kvalitén. En strejk som ledde till att man återigen började tillaga potatis, ris och pasta i de respektive köken, men man har också sett över personalens utbildning och rutinerna i de olika skolköken.

Henry Ömalm som är utvecklingsledare vid barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen i Gällivare kommun medger att det är de ökade kostnaderna på omkring 3,2 miljoner kronor och elevernas matstrejk för drygt ett år som har lett till att man ser över kostorganisationen.

Kommunen överger inte cook and chill metoden helt

Det finns mycket kvar att göra innan man uppnått en optimal organisation och hantering kring skolmaten i Gällivare kommun, men trots det kommer man inte helt att överge cook and chill metoden.

- Nu har man gjort väldigt stora investeringar och det betyder att vi är bundna till den produktionsdel som vi har valt, säger Henry Ömalm.

Samtidigt sitter kommunen och ser över olika alternativ. Det betyder bland annat att landsbygdsskolorna med vikande elevunderlag kan ha andra alternativ. Läsåret 2005/2006 ses som en övergångsperiod.

- Från höstterminen 2006 borde matlagning vid skolköken ute på landsbygden kunna vara igång igen, säger Henry Ömalm.

Eleverna tycker att det har blivit bättre

Aida Lindkvist som var en av de förde elevernas talan under den omtalade matstrejken för snart två år sedan, tycker också att maten har blivit bättre.

- Jag tycker att det fungerar mycket bättre. Personalen vet mycket mer, maten tar inte slut, vi har utökat salladsbord och vegetarianerna har sin mat, säger hon.

Det värsta förut tyckte hon var att allergikerna fick fel mat.

- För ingen ska behöva bli sjuk, säger hon.

Aida Lindkvist tror att alla äter sig mätta nu och själv tycker hon att maten smakar bra. Avslutningsvis konstaterar hon att det lönar sig att protestera.

Carin Sjöblom, SR Norrbotten
E-post carin.sjoblom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".