Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
älvkarleby

"Satsa EU-pengar på infrastruktur"

Publicerat måndag 31 augusti 2009 kl 07.41

Sverige borde kunna satsa landsbygdspengar från EU:s Leaderprojekt på infrastruktur - precis som man gör till exempel i Irland och till viss del i Finland - istället för tillfälliga projekt som sällan leder till långsiktiga jobb. Det anser Lars Skytt, socialdemokratiskt kommunalråd i Älvkarleby.

- Vi har mycket dåliga vägar och infrastruktur, vi har mycket bredbandslösningar i glesbygden. Sådant borde vi kunna använda EU-pengar till istället för genomföra flummiga projekt som inte leder till någon bestående effekt, säger Lars Skytt.

EU:s Leaderprojekt går ut på att utveckla landsbygden genom samarbetsprojekt mellan privata företag, föreningsliv och kommunen. Läser man i EU:s regelverk så ser man att tanken är att de ska bidra till att öka konkurrenskraften, skapa nya arbetstillfällen, hitta sätt att kompensera för områdenas avlägsna läge och så vidare. Man kan också se att det där står att man kan använda pengarna till att utveckla infrastrukturen.

Sverige har valt bort infrastrukturen
Men varje land ska också göra en nationell plan - och i Sverige så har politikerna valt bort infrastrukturen för att istället koncentrerar sig på att stötta företagande och tillväxt på landsbygden.

Bara i Gävleborg spreds det under förra året ungefär 10 miljoner kronor till olika Leaderprojekt. Projekt som ofta har varit roliga, intressanta och givande för de som deltar - och som har gett tillfälliga jobb. Men frågan är hur många jobb som blir varaktiga - och hur många av projekten som lever vidare - även utan bidrag när projektstiden är slut.

Älvkarleby kommun - som ju hör till Uppsala län - har blivit mer restriktiv och satsar nu knappt 100 000 kronor om året i fem år - förra Leaderomgången kostade kommunen 700 000.

- Jag är tveksam till hur mycket bestående arbetstillfällen det har genererat. Jag tror det handlar mer om att man får igång projekt som är aktiva under själva projekttiden, men vad blir det bestående resultatet? Det är jag mycket tveksam till, säger Lars Skytt.

Vad fick ni ut av den förra satsningen?

- Det var framförallt i Marma som det var ett bra projekt, där man har gjort ett flottningsmuseum. Men i övrigt  så tycker jag det inte blev så mycket i vår kommun, säger han.

Jenny Sanner Roosqvist
jenny.roosqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".