Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Gävle

Fejkad intervju ledde polisen på rätt spår i CH-brandutredning

Publicerat måndag 8 februari 2010 kl 14.27
Polisens spaningsledare Torbjörn Säfström och åklagare Ann-Charlotte Bålman har utrett CH-branden. Foto: Staffan Mälstam SR Gävleborg

En fejkad anställningsintervju i Holland med en av de män som misstänks ligga bakom CH-branden i Gävle blev polisens genombrott i mordbrandsutredningen.

Motivet till att anlägga branden är ekonomiskt. Det stod klart i dag när tre män åtalades för den här stora hotellbranden i Gävle 2005.

– Det är ett ekonomiskt motiv som träder fram där den 30-årige krögaren inte fått fart på sin restaurangrörelse och sett CH som en svår konkurrent som han gjorde sig av med, säger åklagare Ann-Charlotte Bålman.

Bevisprovokation
Det var i somras som en annan 30-årige man, som misstänks vara den som anlagt branden, ska ha kallats till en anställningsintervju i Holland för ett jobb på ett logistikföretag.

Under den intervjun, som genomfördes av svenska poliser, ska 30-åringen ha lämnat uppgifter om att det var han själv som startade branden och även berättat om de två andra männens roll som anstiftare till branden.

30-åringens försvarsadvokat Gunnar Falk är mycket kritisk till bevisprovokationen.

– Är man skäligen misstänkt och polis ställer frågor till en så ska man underrättas om att det är ett förhör och att man är skäligen misstänkt. Och då inträder också möjligheten att ha en försvarare vid sin sida och möjligheten att vägra svara på frågor, säger han.

Bevisprovokationen har skett i Holland. Vad tycker du om det?

– Jag har ännu inte fått besked om varför det skett i Holland. Orsaken måste vara att det är smidigare, sedan kan man ju spekulera om varför. Kanske är det på grund av att regelverket ser annorlunda ut i Holland?

Enligt åklagare Ann-Charlotte Bålman har den så kallade bevisprovokationen gått korrekt till.

– Den har skett enligt reglerna som gäller för bevisprovokation. I det här fallet är det vice chefsåklagare Mikael Hammarstrand som beslutat det.

Varför i Holland?

– Det måste du fråga honom om. Det här är frågor som kommer upp under rättegången.

Staffan Mälstam
staffan.malstam@sr.se

Bevisprovokation

Benämning på åtgärder som syftar till att få fram tillräcklig bevisning för att kunna styrka ett misstänkt begånget brott.

Bevisprovokation, som är tillåten enligt svensk rätt, får användas endast under vissa förutsättningar, t.ex. den s.k. behovsprincipen som innebär att man under en brottsutredning inte har kunnat få fram bevisning genom mindre långtgående tillvägagångssätt eller att de redan befintliga bevisalternativen har använts utan framgång.

Bevisprovokationen skall vidare kunna leda fram till väsentliga och för utredningen användbara resultat.

Exempel på tillåten bevisprovokation är s.k. kontrollerad leverans av narkotika, dvs. att tull- och polismyndigheter låter en person som misstänks smuggla narkotika passera in i landet och sedan ingriper först när den misstänkte överlämnar narkotikan till en mottagare.

Gränsdragningen mellan bevisprovokation och otillåten brottsprovokation kan vara svår att dra, och det pågår en kriminalpolitisk diskussion i Sverige om tydligare regler för bevisprovokation.

Källa: Nationalencyklopedin

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".