Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
landstinget

Hälsovalet sätter press på vården

Publicerat måndag 15 mars 2010 kl 07.00
1 av 2
Foto: Anna Molin SR Gävleborg
Håkan Jonsson, primärvårdschef i södra Hälsingland. Foto: Anna Molin SR Gävleborg
2 av 2
Håkan Jonsson, primärvårdschef i södra Hälsingland. Foto: Anna Molin SR Gävleborg

Varannan länsbo har hittills valt vilken hälsocentral de vill tillhöra - en möjlighet som Landstinget Gävleborg införde vid årsskiftet. Och även om dw flesta har valt att gå till samma som man alltid gjort så har drygt 4 000 invånare bytt till en ny hälsocentral. Och att patienterna nu faktiskt kan byta vårdgivare om man inte är nöjd sätter press på personalen.

- Vi blir ju konkurrensutsatta på ett helt annat sätt. Det gäller för oss att vara attraktiva. Tidigare har vi bara jobbat på utan att marknadsföra oss så där har vi lite att lära av de privata aktörerna att tala om vad vi kan och berätta att vi är duktiga på vad vi gör också, säger Håkan Jonsson, primärvårdschef i södra hälsingland.

Sedan Landstinget Gävleborg införde hälsovalet vid årsskiftet kan alltså den som vill byta hälsocentral om man inte är nöjd med sin nuvarande - och hittills har alltså drygt 4 000 länsbor valt att byta.

Redan etablerade är vinnare
Under våren öpnnar flera nya privata vårdgivare runt om i länet, och färska siffror visar att det framför allt är de redan etablerade privata hälsocentralerna som fått fler nya patienter.

Till exempel har Brynäs hälsocentral i Gävle nu 226 fler patienter än tidigare och Per Ahströms familjemottagning i Söderhamn har 125 fler.

Marknadsför sig nu
Så nu har landstingets hälsocentraler börjat marknadsföra sig mer till exempel genom öppet hus för att man inte ska riskera att förlora patienter. Färre listade patienter innebär nämligen lägre intäkter, berättar Håkan Jonsson, primärvårdschef för södra Hälsingland.

- Nu kommer vårdpengen att följa patienten och väljer någon att gå till en annan vårdcentral då har vi ju mindre (pengar) att bedriva verksamhet för, och det innebär att vi måste dra in på personal och kanske får se över lokaler. Och i ett riktigt dåligt läge så skulle det kunna innebära att vi inte har möjlighet att ha någon hälsocentral på någon ort, säger han.

Anna Molin
anna.molin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".