Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Föräldrarpenningen

Allt fler föräldrar får lägsta summan

Publicerat onsdag 27 oktober 2010 kl 09.30
"En allt större uppdelning"
(2:17 min)
1 av 2
Föräldrar som får den lägsta föräldrapenningen ökar - Klicka för grafik
2 av 2

Antalet föräldrar som får den allra lägsta föräldrapenningen ökar dramatiskt. Under 2000-talet har det blivit dubbelt så många som får grundnivån på 180 kr per dag före skatt, visar statistik från Försäkringskassan.

För småbarnsmamman Carolina Engblom i Hofors innebär det att familjen tvingas leva under socialbidragsnormen.

– Det har varit jättetufft. Jag har fått otroligt mycket hjälpa av mamma och pappa ekonomiskt. Det känns ju inte så roligt att behöva be dem om hjälp, men det har blivit så för det har inte alltid gått runt, säger Carolina Engblom.

Ända sedan Ebba föddes har familjens ekonomi varit ansträngd. Pappa Fredrik blev arbetslös strax innan födseln och Carolina har den lägsta föräldrapenningen eftersom hon har studerat och inte jobbat tillräckligt mycket för att nå en sjukpenninggrundande inkomst.

Hade de vetat hur dålig ekonomin skulle bli kanske de hade väntat med barn, säger hon.

– Det är så svårt att säga det i dagsläget när hon är här. Man ångrar ju ingenting, men jag tror att vi hade skjutit lite på det. Jag ville hemskt gärna ha barn och då fanns inte abortalternativet, trots situationen, säger Carolina Engblom.

Under 2000-talet blev det dubbelt så många föräldrar som fick lägstanivån i föräldrapenningen, från 30 000 föräldrar år 2000 till 60 000 år 2009.

Under den perioden ökade barnafödandet, men statistiken visar tydligt att hela förklaringen inte ligger där eftersom andelen föräldrar med grundnivån också blev större. Var sjätte föräldradag som Försäkringskassan betalar ut är den lägsta möjliga.

Tapio Salonen är professor i socialt arbete på Linnéuniversitet i Växjö.

– Det här är en långsiktig förändring som innebär att trösklarna in i socialförsäkringarna, in i sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen har ökat. Det drabbar framför allt de som inte har varit etablerade på arbetsmarknaden tidigare, det vill säga unga människor, de som har kommit till Sverige på senare år, de som har olika begränsningar i form av sjukdomar och de som har haft väldigt tillfälliga erfarenheter på arbetsmarknaden, säger Tapio Salonen.

Tapio Salonen menar att det han kallar försäkringslösheten breder ut sig och att klyftorna ökar.

– Konsekvenserna är att det blir en allt större uppdelning mellan de som är etablerade inom arbetslivet och de som ställs utanför, säger Tapio Salonen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".