Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
25 år efter tjernobyl

Här begravs minnet av Tjernobyl

Publicerat fredag 29 april 2011 kl 08.12
"Den dagen drack jag vatten ur en pöl"
(1:52 min)
1 av 2
Minnen från Tjernobylolyckan - både saker och berättelser - begravdes vid en cermoni utanför Länsmuseet i Gävle. Foto: Martin Hult/Sveriges Radio
2 av 2
Ingvar Carlsson som var statsminister när Tjernobyl exploderade talade under cermonin. Foto: Martin Hult/Sveriges Radio

Under en ceremoni begravdes minnet av Tjernobyl. Det handlar om saker som människor har fått lämna in som grävdes ner i gräsmattan utanför Länsmuseet i Gävle.

Berättelser från människor lästes upp under ceremonin:

"Jag lekte i regnet den dagen. Jag är säker på att jag kommer att dö i nån slags cancer innan jag är 30."

"Visst är det typiskt att jag just den dagen skulle dricka vatten ur en vattenpöl."

"Min son som var 8 var ute och plaskade hela dan. Han frågade sen: Pappa, kommer jag att dö nu?"

Det var ett 50-tal personer som var med under ceremonin när berättelserna lästes upp. Människor har också fått lämna in saker som påminner om Tjernobyl till Länsmuseet.

Under torsdagskvällen las allt ner i en grävd grop i gräsmattan utanför Länsmuseet i Gävle. Till exempel kantareller, aska, jord, en kvist och ett fiskedrag.

Ingvar Carlsson som var statsminister när kärnkraftverket i Tjernobyl
exploderade 1986 var en av de som talade under ceremonin.
Den helgen - innan vi fick veta att Tjernobyl hade exploderat - var
han på Gotland.

– Jag själv hade plockat nässlor och ätit nässelsoppa. Sen gick det ut ett meddelande att man inte skulle plocka nässlor och äta nässelsoppa. Det som var kvar hällde vi ut, sa Ingvar Carlsson i sitt tal.

En av de som la ner alla sakerna i hålet i gräsmattan var Kerstin
Bragby. Hon la dit en egen sak som påminner om Tjernobyl - nåt som inte
syns:

– Mitt minne av Tjernobyl är att det osynliga finns. Det farliga med kärnkraftverk syns inte. Så jag la ner det osynliga.

Vad tycker du om att det ordnas en sån här ceremoni?

– Det har en funktion av att man kan orka tänka på det tillsammans igen. Jag tror att det är viktigt, säger Kerstin Bragby.

Martin Hult
martin.hult@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".