Länsstyrelsen välkomnar
satsning på naturvård
Regeringen vill satsa 334 miljoner kronor de kommande fyra åren för att bilda nya naturreservat och teckna naturvårdsavtal med markägare. Ett välkommet tillskott, tycker länsstyrelsen i Gävleborg.
I Djupsjön-Römmabergets naturreservat i Bollnäs kommun har länsstyrelsens naturvårdsenhet samlats runt insektsexperten Lars-Ove Wikars.
Han berättar om hur den rödlistade getinglika glasvingen lägger sina ägg i barken på gamla vårtbjörkar.
– Sen ligger larven där och dricker saven, utan att egentligen skada björken särskilt mycket, annat än att det blir en inkörsport för vedsvampar.
Enhetschefen Ann Gudéhn välkomnar regeringens satsning på nya naturreservat och naturvårdsavtal.
– Det är hemskt bra att vi får mer pengar. Och nu när vi ser ett större intresse från markägarna för naturreservat och naturvårdsavtal så behövs ju pengarna också, säger hon.
Vad beror det på att markägarnas intresse har ökat?
– Dels pågår det olika försök att få markägarna att ta initiativ till skydd. Dels betalar staten mycket bättre nu – 125 procent av marknadsvärdet. Sedan börjar man förstå att det är ett gemensamt intresse som man har, säger Ann Gudéhn.
I dag finns 171 naturreservat i Gävleborgs län, 40 fler än för fem år sedan. Till det kommer de områden där staten har tecknat naturvårdsavtal med markägaren. Och förra året utvidgades den ena av länets två nationalparker, Hamra.
Men det är lång väg kvar.
Miljömålet levande skogar, som riksdagen har antagit, kommer inte att nås till slutåret 2020. Kraven på miljöhänsyn vid skogsbruk i länet är för lågt satta, skogar med höga bevarandevärden avverkas och skogens kulturmiljövärden skadas, enligt Skogsstyrelsen.
Delmålet att 2 procent av den produktiva skogsmarken i länet skulle vara skyddad år 2010 har inte heller uppnåtts.
– Vi når inte målen i utsatt tid. Men det är ju inte så att skogen försvinner, utan det finns en massa tänkbara områden. Det handlar mycket om resurser, säger Ann Gudéhn.
