Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Världsarvet Hälsingegårdarna

Brist på fetved förhindrar renovering

Publicerat fredag 31 maj 2013 kl 15.15
"Det blir ett virke som är extremt motståndskraftigt."
(1:51 min)
1 av 2
Den här tallen ska så småningom bli till så kallad fetved. Foto: Johan Järvestad/Sverigesradio
2 av 2
Hans-Olov Lund har startat fetvedsproduktion utanför Järbo. Foto: Johan Järvestad/Sverigesradio

Det kan bli svårt att restaurera hälsingegårdarna. De gamla husen har nämligen stått emot väta under hundratals år tack vare i dag nästan bortglömd kunskap om hur virket redan på rot ska göras extra kådrikt och motståndskraftigt mot vatten.

Det råder stor brist på sådant virke och det tar många år att producera, men Hans-Olov Lund som kan konsten och ser behovet har nu startat produktion av fetved i skogarna utanför Järbo:

– Man börjar med yxa längst ner, sedan bastkniv och efter det kör man med barkspade, förklarar Hans-Olov Lund när han visar hur det går till att göra fetved.

Träden överproducerar kåda

Det är i en skog utanför Järbo som Hans-Olov Lund skrapat bort en fem meter hög och två decimeter bred rand i en talls bark.

– Tallen känner så här när vi har barka dem. Nu har en älg ätit på mig och då måste jag valla igen skadan. Det är ungefär som du skär dig i fingret. Blodet koagulerar och sedan läker det. Samma sak händer i tallen. Det blir en överproduktion av kåda för att stimulera igenvallningen.

Vad är det bra för?

– Tallen ersätter vattnet i träfiberna med kåda. Det gör att vattnet inte kan tränga in. När vi sågar upp tallen till brädor om tre till fem år blir det ett virke som är extremt motståndskraftigt mot röta och fukt, berättar Hans-Olov Lund.

Obefintlig tillgång

Enligt Daniel Åkerman, snickare från Färila, som har arbetat med restaureringar av hälsingegårdar sen början av 90-talet är tillgången på fetved idag obefintlig. Istället måste han hitta annat virke.

– Då kanske vi får köpa övergrovt virke och sedan såga bort stor del av splinten, den känsliga delen.

Skulle det göra ditt jobb enklare om det började produceras mer fetved?

– Ja, helt klart, säger Daniel Åkerman.

Pratar om slow-wood
Hans-Olov Lund i Järbo tycker det är konstigt att inte fetveden används mer än den gör.

– Varför ha en omloppstid på 50 år när du kan ha en omloppstid på 500 år på ett hus. Det är konstigt, tycker jag, att man lämnat den här metoden att bygga hus. Man pratar om slow-food men vi pratar om slow-wood istället, säger Hans-Olov Lund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".