Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Folkmordet i Rwanda

Gävlebo dömd till livstid för folkmord

Uppdaterat torsdag 20 juni 2013 kl 11.12
Publicerat torsdag 20 juni 2013 kl 08.20
Domen är principiellt viktig säger Magnus Elving
(2:01 min)
Lämningar efter folkmordet i Rwanda. Foto: Rebecca Blackwell/ Scanpix

Stockholms tingsrätt dömde dag Stanislas Mbanenande från Gävle till livstids fängelse för folkmord i Rwanda. Det är första gången som en folkmordsdom faller i Sverige och Gävlebon döms för sin roll som lokal ledare under folkmordet 1994 då 800 000 människor dödades.

Stanislas Mbanenande nekar till anklagelserna, men av domen framgår att den dömde 54-åringen under 100 dagar mellan den 6 april och den 18 juli 1994, då ett folkmord pågick i Rwanda, medverkat vid flera massakrer i Kibuye prefektur i västra Rwanda.

– Det är en principiellt viktig dom och tingsrätten har gjort samma bedömningar som åklagarsidan, både när det det gäller de juridiska frågorna och bevisvärdering.

Det säger kammaråklagare Magnus Elvings som kan konstatera att Tingsrätten bedömt bevisningen som robust och därmed också kan döma 54-årige Stanislas Mbanenande till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott.

Sköt in i folkmassorna

54-åringen har enligt åtalet varit en informell lokal ledare för mördargäng i västra Rwanda och uppmuntrat att mörda folkgruppen tutsier.  Enligt vittnen sköt han också själv rakt in i folkmassor. Mannen avfärdar vittnena.

Försöket att utrota minoriteten tutsi släckte cirka 800 000 liv.

Vittnens berättelser avgjorde

Rättegången har krävt mycket tid, arbete och resurser. Dels pågick den i ett halvår, dels åkte hela rätten ner till Rwanda i flera veckor för att där höra vittnen och inspektera brottsplatser.

Åklagaren krävde livstids fängelse för 54-åringen, vilket domstolen nu också bifallit i sin dom. Utgången var i viss mån väntad - när rättegången avslutades i maj lät domstolen mannen sitta kvar i häktet. Det betyder normalt att det blir en fällande dom av något slag.

Teknisk bevisning saknas

Någon teknisk bevisning finns emellertid inte. Den hårda domen indikerar att rätten bortom rimligt tvivel trott på vittnenas utpekanden. Försvarets linje att det är svårt att minnas rätt från ett kaotiskt förlopp för 19 år sedan övertygade inte rätten. Det gjorde däremot Åklagarsidans hävdande att man mycket väl minns kärnan i traumatiska händelser, särskilt om man utsatts för grova brott av någon man känner till.

- Problemet är att man inte kan glömma, som kammaråklagare Magnus Elving uttryckt saken.

Domen kommer att överklagas

Avsaknaden av teknisk bevisning är en orsak till att mannens försvarare Tomas Nilsson kommer överklaga målet till Svea hovrätt.

– Man måste ha väldigt höga beviskrav när det gäller den här typen av åtal med så allvarliga brottspåståenden som aldrig tidigare har prövats i Sverige.

När Tomas Nilsson jämför med ett vanligt mordåtal är hans slutsats klar:

-- Hade det funnit så här stora brister i ett vanligt mål, skulle det aldrig ha lett till en fällande dom, säger han.  

Den dömde är etablerad Gävlebo

Den åtalade tillhör Rwandas majoritetsfolk hutu men har svenskt medborgarskap, vilket förklarar att rättegången hållits i Sverige.

Han bor med sin familj i Gävle, men har levt och arbetat internationellt, för FN och hjälporganisationer.

Folkmordet planerades noga

Det var extremister bland hutuer som ledde det noga planerade folkmordet. Macheteknivar hade inhandlats i hundratusental, dödslistor upprättats.

Men den händelse som utlöste massmördandet var nedskjutningen - oklart av vem - av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i.

Ledande nationella politiker, militärer, präster, borgmästare och medier deltog sedan i dödandet, som varade i 100 dagar tills tutsigerilla stoppade det.

 TT/Ekot/P4 Gävleborg

Därför namnger P4 Gävleborg den livstidsdömde

P4 Gävleborg väljer att publicera den livstidsdömde mannens namn av tre anledningar. Brottet är unikt i svensk rättshistoria. En svensk har aldrig tidigare dömts till livstids fängelse för folkmord. Brottets art och omfattning,det stränga straffet samt att det har ett mycket stort allmänintresse då mannen är från Gävle är fakta som ligger till grund för namnpubliceringen.

Leif Eriksson
Ansvarig utgivare P4 Gävleborg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".