Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Öppna landskap kräver EU-bidrag

Publicerat torsdag 22 augusti 2013 kl 05.32
Lotta Zetterlund, LRF Gävleborg
(1:47 min)
1 av 5
Skillnaden mellan hagmark och icke-betad mark är påtaglig. Foto:Tomas Groop/Sveriges Radio
2 av 5
Betesdjuren skapar ett öppet landskap. Foto:Tomas Groop/Sveriges Radio
3 av 5
Landskapsutvecklare i tjänst. Foto:Tomas Groop/Sveriges Radio
4 av 5
Per-Olofs äldsta tjur. Foto:Tomas Groop/Sveriges Radio
5 av 5
Per-Olof Uhrus. Foto:Tomas Groop/Sveriges Radio

Lantbrukarnas Riksförbund LRF i Gävleborg gör gemensam sak med Centerpartiet och kräver att regeringspartierna i höstbudgeten ökar anslagen till Landsbygdsprogrammet med en halv miljard kronor årligen, alltså samma summa som Sverige förlorade när EU:s långtidsbudget slogs fast tidigare i år.

Sverige misslyckades vid EU-toppmötet om Landsbygdsstödet i februari, anser både LRF och Centerpartiet som inför höstbudgetförhandlingarna nu kräver kompensation för det så snöpligt krympta Landsbygdsprogrammet. Det är en lång rad stödformer som har minskat med i genomsnitt tio procent berättar Lotta Zetterlund, ombudsman för LRF Gävleborg.

– Det är exempelvis miljöstöd, investeringsstöd och startstöd för ungdomar - ja ett helt koppel av hjälp och stöd till landsbygden som har naggats i kanten, konstaterar hon.

"Landsbygden riskerar att utarmas" 

EU-stödet har alltså minskat med en halv miljard kronor per år, jämfört med sjuårsperioden 2007-2013 då landsbygdsprogrammet totalt omfattade 36 miljarder kronor. För Gävleborgs del betyder det att det årligen kommer att betalas ut runt 20 miljoner kronor mindre i framtiden och det kan ha allvarliga konsekvenser, hävdar Lotta Zetterlund.

 – Vi har redan under den förra stödperioden kunnat konstatera en tydlig avveckling av landsbygden. Det minskade stödet betyder att den processen påskyndas, säger hon.

 Köttdjur vårdar landskapet

Den dystra profetian har hörts förr, kan man kanske tycka. Men lantbrukaren Per-Olof Uhrus i Mobydalen anser sig ha synliga bevis på att det är han själv och ingen annan som med hjälp av de EU-pengarna har öppnat upp landskapet i sitt hörn av Mobydalen i Ockelbo. På insidan av hagen är det pastoralt vacker, på utsidan ser det fortfarande ut som när han satsade på att köpa köttdjur för fyra år sedan.

 – Skillnaden är tydlig. Utanför staketet är det en sex till åtta meter hög slyskog, inne i hagen har djuren betat rent, konstaterar han.

 Små marginaler

Per-Olof Uhrus ungtjurar är alltså effektiva landskapsvårdare, men lika viktiga är EU-pengarna som gör det möjligt för honom att driva jordbruket vidare. De ekonomiska marginalerna är små och den nu aviserade neddragningen kan göra det omöjligt att fortsätta, hävdar han.

– 10 procent är trots allt ganska mycket. Jag kommer inte att fortsätta om det fysiskt och ekonomiskt sett blir blir för tungt, säger han. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".