Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Hungerstrejken över - men väntan på asyl kvarstår

Publicerat fredag 31 oktober 2014 kl 14.24
Jan Teeland, Asylkommittén i Gävleborg: De är väldigt väldigt tärda
(1:43 min)
Albanerna hungerstrejkade utanför Migrationsverket i nästan två månader. Foto: Staffan Mälstam/Sveriges Radio.

I går avbröts hungerstrejken utanför Migrationsverkets lokaler i Gävle. Totalt var det åtta albaner som hungerstrejkade i nästan två månader.

Redan i slutet av september berättade en av dem - en 27-årig kvinna - för P4 Gävleborg att hungern och kylan tvingat flera av dem att uppsöka sjukhus.

– Det börjar bli värre, på grund av det kalla vädret och tomma magar, berättade kvinnan.

Vinsten med hungerstrejken är att man har lyft frågan om situationen i Albanien

Nu har de avbrytit strejken och väntar på Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd.

– De är väldigt väldigt tärda. De är sjuka men de har åstadkommit en del av vad de ville, säger Jan Teeland, som arbetar för Asylkommittén i Gävleborg.

– En stor anledning att de hungerstrejkade från början var att rikta fokus mot Albanien och hur situationen är där för människor. Det ville de göra och de har de gjort, säger Teeland.

I somras fick Albanien kandidatstatus av EU, ett första steg inför förhandlingar om ett medlemsskap i unionen. Men i vissa områden i landet förekommer fortfarande blodshämnd, en medeltida lag som är ett slags hedersmord.

De asylsökandena har tidigare berättat för P4 Gävleborg att de lever under dödshot i hemlandet men Migrationsverket anser att Albaniens rättssystem är tillräckligt och det är ovanligt att albaner får asyl i Sverige.

– Vi jobbar för framgång, så länge den möjligheten finns, säger asylrättsjuristen Charlotta Lagnander, som företräder de åtta albanerna.

– Vinsten med hungerstrejken har ändå varit att man har lyft frågan om situationen i Albanien. Albanien vill in i EU och då måste de hantera frågan om blodshämnd, säger Lagnander.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".