Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kommunerna får ökat ansvar för gymnasieavhopppare

Publicerat tisdag 20 januari 2015 kl 10.57
"Jag skulle önska att det fanns en vägledare"
(1:50 min)
Adrian Sverin och Camilo Larsson i Gävle
1 av 2
Adrian Sverin och Camilo Larsson började på naturprogrammet, men insåg att de valt fel och valde att byta program och gå om ett år. Nu går dom sista året på Vasaskolans samhällsprogram istället och råder andra tveksamma att byta program om de inte trivs.
Margrèt Gudmundsdòttír, studie- och yrkesvägledare Vasaskolan Gävle
2 av 2
Margrèt Gudmundsdòttír hoppas att den nya lagen ska ge de tonåringar som hoppar av gymnasiet bättre chans att komma tillbaka till nya studier eller någon form av praktik

Vid årsskiftet trädde en ändring i Skollagen i kraft som innebär att alla kommuner måste erbjuda ungdomar som hoppar av gymnasiet någon form av sysselsättning, något som välkomnas av studie- och yrkesvägledare.

– Jag skulle önska att det fanns till exempel en vägledare som fångar upp dem och diskuterar vad de har för plan, vägleda och coacha dem vidare och att det finns någon aktivitet för dem. Att det finns någon som anordnar en praktik. Att de får orientera sig på arbetsmarknaden och se vad finns det för yrken, som vägledning helt enkelt, säger Margrèt Gudmundsdòttír, studie-och yrkesvägledare på Vasaskolan i Gävle.

Bara förra veckan skrev Margrèt Gudmundsdòttír ut två elever som valde att helt hoppa av gymnasiet.

Sammanlagt inser runt 40-50 elever på skolan varje år att de av olika anledningar inte vill fortsätta det gymnasieprogram de går på. De allra flesta går första året och har helt enkelt valt fel.

Så var det för Adrian Sverin och Camilo Larsson som jag träffar i skolkorridoren och som nu går sista året på Samhällsprogrammet, men som först började på natur och när dom insåg att de valt fel valde att gå klart första året i väntat på höstterminens omstart.

– Ja, jo det fanns inte så mycket annat att göra, säger Camilo Larsson.

– Nej, och det var lika bra. För vi hade ju läst några mattekurser och vi läste ju klart svenskan, så året därpå fick vi några lediga timmar eftersom vi inte läste om svenskan, vi var ju nöjda med våra betyg, säger Adrian Sverin.

Men alla orkar eller vill inte gå kvar, trots att man får tillgodoräkna sig vissa kurser när man börjar om i ettan. Och från och med årskiftet säger ett förtydligandet i skollagen att kommunerna nu inte bara som tidigare ska hålla sig informerade om vad dom unga gör, utan nu också ansvarar för att erbjuda sysselsättning.

Ett aktivitetsansvar, som kan handla om andra typer av utbildningar som folkhögskola eller vuxenutbildning, eller någon form av praktik. Det viktiga enligt lagen är att åtgärderna i första hand ska motivera till utbildning.

Men oavsett om man väljer att hoppa av eller gå kvar så är eleverna Camilo Larssons och Adrian Sverins råd att byta utbildning om det inte känns bra.

– Ja visst är det tråkigt att gå om ett år, sedan när alla andra vänner man hade då tar studenten, men... Säger Camilo Larsson och Adrian Sverin fyller i.

– Alltså om man nu tvekar, om man nu känner att det är för sent, byt istället.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".