Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hon har bara fyra timmar lärarlett på högskolan

Publicerat tisdag 20 januari 2015 kl 06.30
Julia Alden: Ibland hade jag velat ha mer lärarledd tid
(1:05 min)
Julia Alden vid Högskolan i Gävle har ofta bara fyra timmar lärarledda lektioner i veckan. Foto: Linnea Johansson/P4 Gävleborg.
1 av 3
Julia Alden vid Högskolan i Gävle har ofta bara fyra timmar lärarledda lektioner i veckan. Foto: Linnea Johansson/P4 Gävleborg.
Studenter studerar i biblioteket på Stockholms universitet. Foto: Bertil Ericson/TT.
2 av 3
Studenter studerar i biblioteket på Stockholms universitet. Foto: Bertil Ericson/TT. Foto: Bertil Ericson/TT.
Mikael Melander, utbildningssamordnare vid Högskolan i Gävle. Foto: Linnea Johansson/Sveriges Radio.
3 av 3
Mikael Melander, utbildningssamordnare vid Högskolan i Gävle. Foto: Linnea Johansson/Sveriges Radio.

20 procent av studenterna på samhällsvetenskapliga och humanistiska högskoleutbildningarna har så lite som fyra timmars undervisning per vecka.

Julia Alden på Högskolan i Gävle har bara fyra timmar lärarledd tid i veckan. 

– Många tycker att vi har för lite föreläsningstimmar jämfört med andra program, säger hon.

Snittet för tiden som samhällsvetare och humanister får med sin lärare har legat på runt 8 timmar i veckan i flera år, det här visar en ny undersökning från akademikerförbundet Jusek, som nu vill att systemet för hur resurserna till de olika studenterna fördelas till högskolorna ses över.

Ett av programmen vid Högskolan i Gävle som har få lärarledda timmar är Informatörsprogrammet, där Julia Alden och Jesper Törnlund går. De berättar att de ofta bara har fyra timmars undervisning i veckan. Det passar vissa, men inte andra.

– Ibland vill jag ha mer, för att få tillfälle att ställa frågor. Men samtidigt är det ganska skönt att läsa mycket själv också, säger Julia Alden.

En student som läser ett samhällsvetenskaligt ämne ger universitetet drygt 29 000 kronor i dag medan en medicinstudent ger universitetet dubbelt så mycket pengar.

Mikael Melander, utbildningssamordnare vid Högskolan i Gävle, tycker att systemet behöver ses över.

– Det är en gammal princip. Vi har haft den länge. Det finns kurser som får en högre klassning och alltså mer resurser men som inte behöver det, och omvänt, säger han.

Högskolan i Gävle uppger att de kan behöva bli bättre på att organisera sig, så att eleverna får ut så många lärarledda timmar som möjligt. Men i grunden handlar det främst om hur mycket pengar högskolorna får för att arrangera de olika utbildningarna, enligt Mikael Melander.

Gävle studentkår anser också att man borde se över systemet kring hur mycket pengar högskolorna får per elev, för att inte de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena ska missgynnas.

– Det blir en kvalitétsfråga om inte timmarna möter upp studenternas behov. De måste ha möjlighet till den handledning som krävs inom utbildningen, säger Jessica Klahr, ordförande för Gefle studentkår.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".