Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allvarliga problem för extremt tidigt födda

Publicerat söndag 8 februari 2015 kl 18.43
"Jag var skräckslagen. Kommer hon att överleva?"
(0:40 min)
Anna och hennes dotter Moa. Foto: Harald Hans-Ers/Sveriges Sverige.
1 av 2
Anna och hennes dotter Moa. Foto: Harald Hans-Ers/Sveriges Sverige.
Ett litet barn, fött extremt tidigt - i vecka 24. Foto: TT
2 av 2
Ett litet barn, fött extremt tidigt - i vecka 24. Foto: TT

Vart femte barn född innan den 28:e graviditetsveckan, har redan vid två och ett halvt års ålder allvarliga beteendeproblem, det visar en ny avhandling från Lunds universitet.

I studien från Lunds universitet har man följt upp drygt 400 barn som fötts innan vecka 28 av graviditeten.

20 procent av de prematura barnen uppvisar beteendeproblem av allvarligare art, förklarar Johanna Månsson, forskaren bakom studien.

– Det här är barn som är mer socialt tillbakadragna, mer ängsliga och har också betydande svårigheter när det gäller uppmärksamhet, säger hon.

Avhandlingen är en delstudie som ingår i den nationella studien Express, som internationellt sett är en av de största uppföljningsstudierna av barn som fötts extremt tidigt. 35 procent låg under den nivå som man förväntade sig när det gäller kognitiv förmåga.

– Alltså svårigheter att minnas och komma ihåg, långsammare informationsprocessande, svårigheter att se samband, att göra sin värld begriplig, att se likheter och skillnader, logisk slutledningsförmåga och sådana saker.

Sex procent av barnen hade så allvarliga kognitiva problem att man ser det som en permament skada. Studien visar också att de extremt för tidigt födda som grupp presterade sämre när det gäller kognition, språk och motorik än de fullgångna barnen.

I december 2011 föddes Anna Holmstens lilla dotter, tolv veckor för tidigt.

– Många frågor snurrade i skallen: Hur kommer hon att se ut? Kommer hon att andas? Vilken hjälp kommer hon att behöva nu och i framtiden?

Hon fick beskedet att dottern kanske skulle drabbas av hjärnblödningar eller hamna i respirator. I dag är Moa 3 år gammal.

– Hon är som vilken treåring som helst. Men vi får se när hon börjar skolan och det ställs större krav på koncentration och att sitta still och lyssna. Det får vi se, säger Anna Holmsten.

Anna Holmsten är glad för all ny forskning på området.

– Den här forskningen är jättebra. Mer sådan forskning! Om man inte forskar på vad som kan hända så blir det inga resurser. Man måste kartlägga vilken hjälp de behöver, om och när de behöver hjälp, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".