Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Skogsbo och räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna.
(Publicerat idag kl 17.31)

Unikt spår efter sockensamer i Hudiksvall

Publicerat måndag 16 november 2015 kl 06.51
"De har varit stadslappar i Hudiksvall"
(1:42 min)
Erik Nilsson och Gunilla Larsson utanför sockensamisk stuga i Hudiksvalls kommun. Foto: Jörgen Heikki/SR Sameradion
Erik Nilsson och Gunilla Larsson utanför sockensamisk stuga i Hudiksvalls kommun. Foto: Jörgen Heikki/SR Sameradion

I Hudiksvall finns ett sensationellt fynd från en något bortglömd del av Mellansveriges historia. Det handlar om dom så kallade sockensamerna som bodde här för ett par hundra år sedan och hjälpte till med bland annat hästslakt, rovdjursjakt och försåg bönderna med rotslöjd.

De flesta spåren är borta sedan länge och att det finns en stuga kvar i Hudiksvall är unikt, säger arkeologen Gunilla Larsson vid Uppsala universitet.

Anita Järvenpää i Vaxholm och Lasse Pettersson i Björklinge utanför Uppsala bär på samma historia och samma anor.

Anita är släkt med Lapp-Tomas, Tomas Berger, som föddes 1812 och var sockensame i Alfta socken inom nuvarande Ovanåkers kommun i Hälsingland. Lasse var släkt med Lapp-Brita, Brita Stina Åberg, född 1835 i Ingbo i nordvästra Uppland.

Det här kan man läsa i boken Hästslaktare och korgmakare från 1999, skriven av etnologen Ingvar Svanberg vid Uppsala universitet.

Svanberg skriver i boken att omkring sekelskiftet 1800 fanns en så kallad sockensamisk befolkning i landskapen Jämtland, Dalarna, Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland och norra Uppland.

En socken hade i regel en eller två samer anställda för att hjälpa till med diverse sysslor som slakt av hästar och andra husdjur. Samerna försåg också allmogen med förstklassigt hantverk, framför allt rotslöjd som korgar och fiskeredskap.

Samerna anlitades också för att jaga rovdjur och det finns även uppgifter om att sockensamerna i Dalarna under en period även hade små renhjordar.

Spåren efter sockensamerna finns framför allt i gamla handlingar som landshövdingerapporter, kyrkoböcker och traditionsuppteckningar. De har också lämnat efter sig massor av ortnamn i mellansverige där ordet lapp förekommer.

Men det finns idag nästan inga fysiska lämningar av samerna, men arkeologen Gunilla Larsson, som har börjat inventera samiska fornminnen, har hittat unika lämningar utanför Hudiksvall.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".