Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förskrivning av tung medicin till barn ökar

Publicerat måndag 23 november 2015 kl 05.51
Ges till aggressiva barn
(1:38 min)
Det skrivs ut allt fler recept på neuroleptika till barn. Foto (arkivbild): Leif R Jansson/TT
Det skrivs ut allt fler recept på neuroleptika till barn. Foto (arkivbild): Leif R Jansson/TT

Förskrivningen av starka antipsykotiska läkemedel inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Gävleborg har sedan 2009 mer än fördubblats till i fjol 689 utskrivna recept. Snabbast ökar förskrivningarna av neuroleptika till barn i åldrarna 5 till 9 år.

Barn- och ungdomspsykatrins förskrivning av antipsykotiska läkemedel till barn har ökat från totalt 274 recept år 2009 till 689 recept förra året. Det visar statistik från Socialstyrelsen som programmet Kaliber i Sveriges Radio P1 tagit del av.

Ökningen i Gävleborg är alltså 150 procent och det finns olika skäl till att tung neuroleptika allt oftare skrivs ut till barn. Det säger överläkare Maarit Wirkkala, chef för BUP i Gävleborg:

– Neuroleptika har fått ett nytt utökat användningsområde vid bipolära sjukdomar i tonåren, men det förklarar förstås inte varför fler recept också skrivs ut till barn mellan 5 och 9 år, säger hon.

Varför ska så små barn överhuvudtaget ha dessa starka mediciner?

– Det beror på att det är det enda godkända läkemedlet mot utagerande och aggressivt beteende. Det är mot aggressivitet och beteendestörning man ger det, förklarar Maarit Wirkkala.

Det är oftast läkemedelssubstansen Risperidal avsedd att mildra schizofreni som skrivs ut för att dämpa sådana här aggressiva barn.

Problemet är att listan över biverkningar som exempelvis diabetes, rörelserubbningar, viktökning och påverkan på skelettet är mycket, mycket lång. När utskrivningarna nu ökar, ökar också risken för biverkningar. Det säger överläkare Håkan Jarbin, en av Läkemedelsverkets experter på området:

– Man vet ju också att riskerna ökar när man exponerar fler. Jag tror att kontrollerna inte sköts så bra som de bör skötas och det är det som är bekymret, säger han.

Enligt Håkan Jarbin slarvar alltså läkare med efterkontrollen av biverkningarna. Även Maarit Wirkkala erkänner att det är en varning att ta på allvar:

– Ja, jag tycker åtminstone att man borde öka kontrollerna så att man med utgångspunkt från blodprover kan stoppa medicineringen av de barn som får biverkningar, säger hon.

Du är ju chef för BUP i Gävleborg! Vad tänker du göra åt saken?

– Vi har en pågående diskussion om att öka blodprovstagningarna när man har sådana här mediciner förskrivna, säger Maarit Wirkkala.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".