Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Erika fick spela dataspel på gympan

Publicerat söndag 3 januari 2016 kl 10.34
Arenius: "Blir ledsen och beklämd"
(1:31 min)
Erika Hagström från Gävle sitter i rullstol och hon är en av många  som inte kunnat kunnat delta i skolans aktiviteter på grund av dålig anpassning för funktionshindrade. Foto: Christian Höijer/Sveriges Radio
Erika Hagström från Gävle sitter i rullstol och hon är en av många som inte kunnat kunnat delta i skolans aktiviteter på grund av dålig anpassning för funktionshindrade. Foto: Christian Höijer/Sveriges Radio

Elever med funktionshinder kan diskrimineras på Gävleborgs skolgårdar.
I länet är det bara Gävle kommun som systematiskt har tillgänglighetsanpassat sina skolor så de ska passa alla, visar en undersökning som omsorgsföretaget Humana gjort.

En som drabbats är Erika Hagström från Gävle som sitter i rullstol – hon kunde tidigare inte delta på utegympan.

– I grundskolan var det inte så, utan då fick jag spela Wii i ett klassrum för att få lite rörelse.

För ett år sen infördes bristande tillgänglighet som en ny form i diskrimineringslagen. Men trots det visar den tillgänglighetsbarometer som omsorgsföretaget Humana gör, i samarbete med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, på stora brister.

Totalt deltog 181 av landets kommuner i undersökningen – hälften av dem uppger att de vare sig en plan för att tillgänglighetsanpassa skolgården eller att de ens tänkt på det. Det säger Jonatan Arenius som är Humanas expert på området.

– Man blir ledsen och beklämd, varken du eller jag eller någon annan vill vara beroende av någon annan. Det ska vara tillgängligt för alla oavsett. Punkt, säger han.

De problem som Erika Hagström beskriver är vanliga runt om i landet, enligt Jonatan Arenius.

– Det är rutschkanor och gungställningar som man inte kommer upp i själv, säger Erika Hagström

Hur kan skolgårdarna anpassas för dig?

– Att man fixar ramper och ändrar så att det går enklare att komma upp i gungor från rullstolar själv.

De kommuner som inte lever upp till det här, vem ställer krav på dem?

– Det är ju ingen som gör det. Utan de som ropar är handikappföreningar som gör ett fantastiskt jobb genom att stöta på, säger Jonatan Arenius.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".